- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
482

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktningsvärdt gap och en aktningsvärd
matsmältningsförmåga ... och ändå! Men nog med exempel 1
Ni förstår mig. Hvad tror ni om vinden, kapten?

— Den kommer att hålla i.

— Ser ni, kapten? Barkassen vänder och styr
mot Algernon Sidney.

— De ha upptäckt, att han är deras
landsman. Nåväl, Vantoo kan nu få närmare besked
om det kap, hans fiende gjort midt under
förföljelsen. Jag hoppas, att underrättelsen skall fägna
honom.

De ombord å Scylla varande Holländarne, hade
äfven upptäckt, att briggen i norr bar deras
hemlands fargor.

— Det tyckes vara en örlogsman, hviskade en
till en annan.

— Han har sett huru vi blifvit tagna och styr
kurs mot oss, genmälde den andre. — Få nu se,
hvem som är den bäste seglaren: deraf beror det.

Såsom Drake förutsagt, fortfor brisen hela
dagen. Drake lemnade icke däcket ett enda
ögonblick. Han lät åter omstufva barlasten, kasta en
del deraf öfverbord och bespruta segeln med vatten,
för att gifva dem större kraft att fånga vinden.
En ångest, den han förstod att dölja för andra,
men ej för sig sjelf, tryckte på hans bröst: han
anklagade sig för fruktan och var mer än en gång
färdig att låta beslå öfverseglen, för att invänta
Yanloo. Timma efter timma skred; afståndet
mel-Jan de begge fartygen var icke märkbart förändradt:
Drakes förhoppning, att Scylla med denna vind
skulle segla bättre än Algernon Sidney bekräftades
icke, och han hade allt att frukta, om vinden skulle
bedarra.

Solen gick ned, en stjernklar sommarnatts
milda skymning lade sig öfver hafvet, och förföljarens
segel försvann bland dess skuggor. Först mot
midnattstiden lemnade Drake däcket för att njuta en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free