Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om den nämnda växtgeografiska linien, samt emellan Alperna
och Nordhafvet.
Af linguistiska jämförelser framgår vidare, att det
europeiska Arien legat vid ett haf eller stort vatten. Skandinaver,
tyskar, celter och romare hafva bevarat en gemensam
beteckning för hafvet, det fornnordiska mar, det fornhögtyska
mari, det latinska mare. Namnen på vissa hafsdjur äro
också en samfald egendom för åtskilliga ariska språk: det
svenska hummer svarar till det grekiska Кάμαρος, det svenska
säl till det grekiska σέλαχος.
Man har i det europeiska Arien haft husdjur: kor, får
och getter. Man har också känt hästen, men det är ovisst
om man begagnat honom som ridhäst eller dragare, eller
endast värderat honom för köttets och sto-mjölkens skull.
Deremot har man icke känt åsnan, till hvars
utbredningsområde höra just de centralasiatiska stäpperna.
Björnen, vargen, uttern och bäfvern hafva med säkerhet
tillhört det europeiska Ariens fauna.
Man har i det europeiska Arien sått korn och måhända
ännu ett spannmålsslag; dessutom lin, hvars namn bevarat sig
i det grekiska λίνον, det latinska linum och i andra språk.
Arierna hafva förstått att brygga mjöd och dervid
användt honung. Att man också förstått att dricka det till
öfvermått kan tagas för alldeles gifvet. Drycken har varit
fornarierna mycket kär, och dess namn har troget bevarats
såväl af de stammar, som utbredde sig till Ganges som af
dem, hvilka flyttade in i Britannien. Bramanen vid Ganges
känner ännu denna dryck som madhu, walesaren har känt
den som medu, lithauern som medus, och när de helleniske
arierna kommo till Sydeuropa och gjorde bekantskap med
vinet, gåfvo de åt vinet mjödets namn μέθυ.
Det är icke sannolikt, att de europeiske arierna,
medan de ännu bildade en i språkligt afseende homogen massa
och bodde i den del af Europa, som här kallats Arien, kände
bronsen eller järnet eller, om de kände någon bland
metallerna, hade den i större förråd och i dagligt bruk. Det enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
