Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ofantligt vidsträckta ön Thule, i hvars norra del man
kan se midnattssolen, bo i dess bebyggda del tretton folkrika
stammar, hvar och en med sin konung. Med undantag af
skrithifinerna, som gå klädde i djurhudar och lefva af jagt,
skilja sig, säger han, dessa thulitiska stammar i nästan intet
från de sydligare folken i Europa. En af de största bland
dem äro gauterna (götarne). Till dem begåfvo sig herulerna
och fingo hos dem bosätta sig.
Några årtionden därefter hände det, att de i Sydeuropa
kvarblifne, i Illyrien bosatte herulerna saknade konung. De
beslöto då att skicka sändebud till de fränder, som hade
bosatt sig i Skandinavien, emedan de hoppades, att någon
ättling af deras gamla konungaslägt där vore att finna och
vore benägen att öfvertaga konungavärdigheten hos dem
själfva. Sändebuden återvände med två bröder, som
tillhörde den gamla regentslägten och ledsagades af 200 unge
skandinaviske heruler.
Enär man af Jordanes finner, att herulerna verkligen
trodde sig härstamma från den stora nordiska ön, så synes
mig detta förklara deras öfverraskande beslut. De sökte då
nya bostäder i det land, hvilket deras ärfda sånger skildrat
som deras fäders. Det var då i deras mening en
tillbakavandring till det land, som gömde deras anherrars stoft.
Enligt en gammal medeltidskälla, Vita Sigismundi, gingo äfven
bland burgunderna arfsägner om ursprung från Skandinavien.
Såsom längre fram skall visas, knöt sig den burgundiska
sagan till samme utvandrarehöfding som saksarnes och
frankernas (se n:o 123).
Minnen af en alamannisk vandringssaga låta spåra sig
i traditioner, som bevarat sig kring Vierwaldstädtersjön.
Innevånarne i kantonen Schwitz ha trott sig härstamma från
Sverige. Det är all anledning antaga, att denna tradition, i
den form som litteraturen gifvit henne, har lidit en
förändring och att det är krönikeskrifvare, som på grund af
namnlikheten mellan Schweden och Schwitz förlagt de
alamanniske schwitzarnes urhem inom Sveriges gränser, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
