- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
204

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänvisning på en hastig färd, som Vagn gjorde för att hjälpa
Heardingas mot Ing, och den får i sin ordning belysning
af det ställe i Grimnersmal 49, som i samband med Odens
uppträdande hos Asmund förtäljer, att han en gång under
namnet Kjalar »drog Kjalki» (mic heto Ialc at Asmundar
enn þa Kialar, er ec Kialca dró)
. Ordet och namnet Kjálki,
likasom också Sleði, nyttjas nämligen som omskrifning för
ordet och namnet Vagn.[1] Oden har således en gång »dragit
Vagn». Betydelsen häraf blir klar af det ofvanstående:
Hadding anropar Oden, som är hans och hans saks gynnare, och
Oden, som vid ett föregående tillfälle fört Hadding på
Sleipners rygg genom luften, hemtar på samma eller liknande sätt
Vagnhöfde till slagfältet och ställer honom bredvid fostersonen.
Denna episod har sitt intresse äfven ur den synpunkt, att
man häraf kan draga den slutsats, att skalderna, som
besjungit det första storkriget, låtit gudarne icke omedelbart, utan
endast medelbart, ingripa i drabbningarnas skiften. Oden
skulle själf kunnat rädda sin skyddsling och med Gungner
nedlägga Svipdagssonen Asmund; men han gör det icke, utan
framskaffar i stället Vagnhöfde till hans beskydd. Detta är
ur episk synpunkt väl beräknadt, emedan dii ex machina,
när de omedelbart uppträda på slagfältet med sin
öfvermänskliga styrka, förminska intrycket af de dödlige hjältarnes
bragder och beröfva hvarje trångmål, hvari de råkat, dess djupare
allvar. Homerus har icke kunnat bryta denna regel utan till
förfång för antingen sina gudars eller sina hjältars ära.


[1] Jämför Fornald. s. II, 118, der sagans hjälte ropar till Gusi, som
kommer farande efter honom med »2 hreina ok vagn»:

Skrið þu af kjálka,
kyrr þu hreina,
seggr siðfórull,
seg hvattú heitir!


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free