Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade sig att sofva. I sömnen kom till Erik en skön gosse,
som nämde honom vid namn, sade sig vara en af de änglar,
som vaktade Paradisets port, och tillika Eriks skyddsängel,
som var vid hans sida, då han gjorde löftet att uppsöka
Odains-aker. Han frågade, om Erik ville stanna där han nu var
eller återvända hem. Erik ville återvända, för att förtälja
hvad han sett. Ängeln upplyste honom om att Odains-aker
eller jörð lifanda manna, där han nu vistades, ej vore
samma ställe som Paradiset, ty till detta kunna endast andar
komma, och är detta andarnes rike, Paradiset, så herrligt, att
Odains-aker i jämförelse därmed är som en ödemark. Dock
gränsa dessa två olika områden intill hvarandra, och älfven,
som Erik sett, har i Paradiset sin källa. Ängeln tillät de båda
vandrarne att stanna sex dygn och hvila ut i Odains-aker.
Därefter återvände de öfver Miklagard till Norge, och vardt
Erik där kallad viðförli, den vidtbereste.
Om Eriks slägtförhållanden meddelar sagan (Fornald. s.
III 519), att hans fader hette Thrand, att hans moders syster
var en Svanhvit, samt att han hörde till Thjassedottern Skades
slägt. Vi skola längre fram, på den verkliga mythens område,
återfinna en Erik, som tillhör Thjasses slägt och hvars moder
är en svanmö (växtlighetsdis). Äfven denne Erik lyckas få
se Odains-aker. (Se n:o 102, 103.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
