- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
307

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvari orden Hel och Nifelhel förekomma, för att på detta sätt
lå utrönt i hvilken mening eller i hvilka betydelser dessa ord
där nyttjas, samt på samma gång beakta alla de ställen af
vigt för mythen om underjorden, hvilka kunna möta oss på
den sålunda utstakade vägen.

57.


ORDET HEL I SPRÅKBRUKET.



Det nordiska Hel är samma ord som det gothiska Halja,
det fornhögtyska Hella, det angelsaksiska Hellia och Hell.
På grund af sin förekomst med likartad betydelse hos olika
germanfolk i deras älsta språkmonument har man kunnat
draga den slutsats, att ordet går upp till ett urgermaniskt
Halja med betydelsen underjord, underjordsdis; man anser
det beslägtadt med de latinska oc-cul-ere, cel-are, clam och
betyda den som »gömmer», döljer», »förvarar».

När Nya testamentets skrifter för första gången
öfversattes till ett germaniskt tungomål, en gothisk dialekt, stod
öfversättaren, Ulfilas, framför problemet att med lämpliga ord
skillja mellan de båda i Nya testamentet omtalade
underjordsrikena Hades och Gehenna (γεεννα). Hades, mellantillståndet
och detta tillstånds lokala motsvarighet, som hyser inom sig
både salighets-ängder och pinorum, tolkade han med Halja,
säkerligen därför att detta ords föreställningsinnehåll närmast
motsvarade föreställningsinnehållet i ordet Hades. För Gehenna,
hälvetet, använde han låneordet gaiainna.

Äfven den gammalhögtyska öfversättningen återgifver Hades
med Hella. För Gehenna använder hon två med Hella
sammansatta uttryck, af hvilket det ena, Hellawisi, tillhör den
form, som vardt den förherrskande sedermera i Skandinavien.
Båda sammansättningarna vittna, att man ej kunde beteckna
underjordens straffort med Hella, utan att man tillfogade ett
ord, som hänvisade till att det är en underjordisk straff-ort
som menas. Samma beteckning för Gehenna återfinner man
bland Englands kristnade germaner, nämligen Hellewite, d. v. s.
den Hellia, den del af underjorden, där man har att erlägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free