Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke gärna sin skyddsling förr än i döden. Vissa i språket
bevarade talesätt ådagalägga, att det likväl kunde ske
dessförinnan. Den som öfvergifvits af sin hamingja och gipta var
en förlorad man. Vardt skyddslingen en grym och elak
menniska, kunde till och med hans hamingja och gipta vända
sin välvilja i vrede och vålla hans välförtjänta undergång.
Úvar ’ro disir, förgrymmade på dig äro diserna! ropar Oden
till den kunglige nidingen Geirröd, och strax därefter snafvar
denne och faller genomborrad på sitt svärd. Att den
osynliga hamingjan kunde vålla, att man snafvade och föll, visar
Fornm. s. III.
Giptorna synas hafva verkställt sådana Urds beslut, på
grund af hvilka skyddslingen fick en oväntad, likasom af
slumpen gifven lycka.
Ej blott för enskilde, utan ock för slägter och ätter funnos
skyddsandar (kynfylgjur, ættarfylgjur).
En annan afdelning inom denna klass af tjänarinnor
under Urd består af dem, som hafva att förmedla barnens
inträde i denna värld och att utspänna de nyföddes lifstrådar
genom slägtenas och händelsernas stora väf. Likasom Urd
och hennes systrar och hamingjorna kallas äfven de nornor.
Gäller det barn, som varda store och ryktbare män, kunna
Urd själf och hennes systrar infinna sig för detta sistnämda
ändamål (se n:o 30 om Halfdans födelse).
Några med Fafnersmal införlifvade strofer ur en i öfrigt
förlorad hednisk undervisningsdikt (Fafn. 12—15) omtala de
nornor, hvilkas uppgift är att bestämma och underlätta
barnens ankomst till denna värld — nornir, er nauðgaunglar
’ro oc kjósa mæðr fra maugum. Uttrycket kjósa mæðr fra
maugum, »kora mödrar från ättlingar», synes dunkelt och
kan i hvarje fall icke enbart betyda: förlossa mödrar från
barn. Ordet kjósa nyttjas aldrig i annan bemärkelse än kora,
utvälja, utse. Här måste således menas: kora, utvälja till
mödrar, och uttrycket »från ättlingar» kan ej varda begripligt,
såvida man icke föreställer sig å ena sidan en skara af
eventuella människoättlingar, som framom jordelifvets tröskel vänta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
