Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde Gylfaginnings mening vara riktig. Man har säkerligen
föreställt sig nasträndernas sal, likasom dess motsatts Valhall,
ofantligt stor; det nedrägnande ormgiftet måste komma till
salens golf, och ingenting hindrar, att man tänkt sig
etterrägnet tillräckligt ymnigt att bilda »tunga strömmar» utefter
detta. (Se nedanför).
Saxos skildring af salen å nastränderna — af honom
tillämpad på straffriket i dess helhet — är denna: »dörrarna
öfverdragna med seklers sot, väggen öfverspolad med smuts,
taket tättbesatt med gaddar, golfvet betäckt med huggormar
och öfversprutadt med all slags orenlighet». Den sistnämda
uppgiften bekräftar Gylfaginnings åsigt. Då detta
öfversprutande fortgår rastlöst genom sekler, måste det ämne, som
sprutas, både växa till en myckenhet och hafva ett aflopp.
Märklig är vidare Saxos uppgift, att dörrarna äro öfverdragna
med seklers sot. Invid dessa dörrar måste således eldar vara
tännda. Härom längre ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>