Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fege och vällustingar. Bland dem, som mottogo ett liknande
straff i det germaniska Gehenna voro dels de som på lömskt
sätt begått dråp och sökt dölja sin gärning (det var sådane
som kallades mordvargar), dels vällustingar, som vanhälgat
äktenskapets band. Völuspastrofens och Saxos skildring visa,
att äfven i nasträndernas sal drabba straffen efter brottens
beskaffenhet. Alla därinne straffas grymt: men det göres
skillnad mellan dem, som måste dricka ormgiftet oblandadt, och
dem, som mottaga den blandade drycken och slutligen dem,
som få den ohyggliga vätskan öfver sig och väl äfven i sig.
Jag meddelar här till slut ett antal Völuspastrofer, som
hafva afseende på den germaniska eschatologien. Bredvid
hvarandra ställer jag stroferna sådana de förekomma i Codex
regius och sådana de gestaltat sig på grund af en
undersökning, som kommer framdeles att fullständigt framläggas. Man
torde däraf finna, att återställandet af á fellr austan um
eitrdala till á fellr austr eitrdæla och dessa ords insättande
framför þanns annars glepr eyrarúnu ej allenast återgifver
strofen, hvari dessa ord förekomma, en ordentlig byggnad och
ett innehåll, som bekräftas af Saxos eschatologiska källor och
af Tacitus’ Germania, utan äfven är ett villkor för att andra
strofer skola återfå en regelbunden byggnad och ett
sammanhängande föreställnings-innehåll.
|
Codex regius. | Reviderad text. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
