Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och denna betydelse har, hvad substantivet Rati vidkommer,
fortlefvat på mythens område, sedan den länge synes varit
försvunnen från språkets. Havamal 106, Grimnersmal 32 och
Bragarœður vittna hvar på sitt sätt, att det mythiska namnet
Rati varit förknippadt med föreställningen om en borrande
verksamhet. I Havamal gnager »Rates mun» den hålväg,
genom hvilken Oden i örnskepnad flyger bort med den i
»djupdalarne» under världsträdets rötter hos Fjalar dolda
mjödskatten. I den allegoriserande Grimnersmals-strofen är
det »Rates tand» (Ratatoskr), som låter den mjödsugande
gudafienden vid världsträdets rot erfara hvad örnen i
världsträdets krona (Oden) beslutat och utför med afseende på
samma skatt. I Bragarœður ges namnet Rate åt själfva borret,
som åstadkom en förbindelseled mellan Odens värld och
Fjalars salar. Borret har här fått den borrande »vandrarens»,
den med »guldtänder» förseddes namn. Det finnes således
goda skäl att antaga, att i mythens epos var det
Heimdall-Gullintanni själf, hvars eldborr förhjälpte Oden att flyga bort
med sitt dyrbara byte. I Rigveda spelar Agni samma roll.
»Agnis tunga» har där samma uppgift som i våra nordiska
urkunder »Rates mun». Näringssafternas heliga mjöd var
doldt i bärgets sköte hos de världsfiendtlige dasyu’na; men
Agni kom med sin tunga bärget att brista, hans stråle trängde
ned i mörkret, där näringssafterna voro förvarade, och genom
honom vordo de åter bragta i dagen, sedan Trita (på vissa
ställen i Rigveda identisk med Vata) dödat ett jättevidunder
och funnit »verkmästaresonens kor». (Jämför Rigv. V, 14, 4;
VIII, 61, 4—8; X, 8, 6—9). »Verkmästaresonens kor» är en
omskrifning för näringssafterna. Äfven i den germaniska
mythen är det en »verkmästareson», som beröfvas mjödet.
Fjalar är son af Surt, hvars egenskap af urtidskonstnär
framgår af hvad som meddelas i n:o 53 och n:o 89.
Genom gnidning framskaffade Mâtariçvan Agni ur de
modersköten, i hvilka han som ljus- och värme-embryo låg
dold. Heimdall har blifvit framfödd på liknande sätt. Redan
födelseorten hänvisar därpå. Hans mödrar hafva sin vistelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
