Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordstäfsmässigt. I Vafthrudnersmal spörjer Oden den kunnige
jätten, om han vet, hvarifrån Natt och Nidjar (Nott meþ
Niþom) kommit, och Völuspa 6 förtäljer, att i tidernas början
satte sig högheliga regin och gudar på domaresäten och gåfvo
namn åt Natt och Nidjar (Nott oc Niþiom). Namngifningen
var i hednatiden en helig handling, som innehar ett
upptagande i den namngifvandes familje- eller vänkrets.
Sin betydelse af månskiften synes Niðjar haft äfven i
meningen af månadsskiften. Enligt Saxo (se n:o 46) såg
konung Gorm i underjorden tolf söner af Gudmund-Mimer,
alla »af ädelt utseende». Sólarljoðs skald åter säger, att de
Nides söner, som han såg i underjorden, voro »sju
tillsammans». Ur natursymbolisk synpunkt får olikheten i dessa
uppgifter sin förklaring däri, att man räknade årets månader
kronologiskt som tolf, men med afseende på årstider och
sysselsättningar som sju: gor-mánuðr, frer-m., hrút-m., ein-m.,
sól-m., sel-m., kornskurðar-mánuðr. Sjutalet är det
episk-mythologiska antalet af desse Niðjar; till sagan om dem
återkommer jag i n:o 94.
1) Mímir (Hoddmímir, Mímr, Mími, Mime der alte);
2) Narfi (Narvi, Njörvi, Nörr, Nari, Neri);
3) Niði (Niðhâd, Niðaðr, Niðuðr, Nidungr).
4) Moðsognir, »mjöddrickaren»;
5) Hoddrofnir, antagligen »den på skatter frikostige»;
6) Gauta spjalli, »den med hvilken Gauti (Oden) rådgör»;
7) Baug-regin, Ring-regin;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
