Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alamanner, franker, chamaver och vandaler, som där
innehade fasta militäriska positioner: där stodo då en ala
Francorum, en cohors Alamannorum, en cohors Chamavorum,
en ala Vandilorum, en cohors Gothorum, och antagligen
voro där, likasom annanstädes i romerska riket, stora
landsträckor koloniserade med germaniska veteraner och
inflyttare. Det bör ej häller lämnas ouppmärksammadt, att
legenden förlägger de sju männens insomnande till Decius’
regering. Decius stupade i kamp med gotherna, som några år
därefter genomströfvade Mindre Asien och bland andra städer
eröfrade äfven Ephesus.
95.
TILL MYTHOLOGIENS ANTHROPOLOGI.
Redogörelsen, som nu blifvit lämnad för mythen om
underjorden, ådagalägger, att vår hedendoms hierologer och
skalder hade utbildat läran på åskådligt sätt in i de minsta
enskildheter. Underjorden med dödsriket var ett af
hufvudföremålen, hvarmed deras phantasi sysslade. De många ur
hednisk källa flutna sagor och sägner, som skildrat Svipdags,
Haddings, Gorms, Thorkils och andras färder där nere, äro
härom intyg, och den fullständiga öfverensstämmelsen i
uppgifter från de mäst olika källor rörande underjordens
topographi och lifvet där nere bevisar, att föreställningarna varit
systematiserade till ett klart och öfverskådligt helt. Svipdags
och Haddings underjordsfärder hafva ingått som episoder i
det stora epos om germanpatriarkerna, hvars grunddrag jag i
föregående afhandling framställt. Detta på samma sätt som
Odysseus’ och Æneas’ besök i underjorden ingå som moment
i hellenernas och romarnes stora episka dikter.
Under sådana omständigheter kan det synas förvånande,
att isländska medeltidsskrifter med afseende på den hedniska
tron om boningsplatserna efter döden lämna oss uppgifter,
som tyckas med hvarandra alldeles oförenliga. Där föreligga
nämligen icke få vittnesbörd, att man trott, att de döde lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0549.html
