- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
606

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

104.


VÖLUNDSSVÄRDETS SENARE ÖDEN.



Jag har nu lämnat en öfverblick af de vägar, på hvilka
jag funnit spillrorna af mythen om Svipdag intill den tidpunkt,
då han får Fröja till maka. Spillrorna passa fullkomligt till
hvarandra och bilda ett sammanhängande helt. Nu några
ord om den roll, som det af Svipdag i underjorden
förvärfvade Völundssvärdet senare spelat i mythen och sagan.
Svärdet är, som vi sett, det pris, för hvilket Asgard öppnar sin
port och mottager Svipdag som Fröjas make. Vi finna det
därefter i Fröjs ego. Än en gång blir svärdet ett brudpris
och öfvergår då i jätten Gymers och hans hustrus händer.
Det är redan bevisadt, att Gymers hustru är samma
Angerboda, som i den historiska åldern och intill Ragnarök dväljes
i Järnskogen (se n:o 35). Hennes herde, som i skogen vaktar
hennes vidunderhjordar, vaktar också svärdet, tilldess
eldjätten Fjalar skall i den röde hanens skepnad infinna sig hos
honom och bringa det till sin fader Surt, i hvars hand det
skall varda Fröjs bane och lända till gudavärldens
undergång.

En häfdatecknare, Priscus, som var Attilas samtida,
förtäljer, att den hunniske konungen kom i besittning af ett
gudasvärd, som en herde uppgräft ur jorden och lämnat till
honom som gåfva. Hunnernas konung, tillägges det,
fröjdade sig åt fyndet, ty som innehafvare af det svärd, som
tillhört guden »Mars», ansåg han sig ega fullmakt att
företaga och lyckligt utföra hvilka krig honom behagade. (Se
Jordanes, som citerar Priscus.)

På de germaniska folken måste ryktet om denna
föregifna tilldragelse gjort mäktigt intryck; måhända var det också
beräknadt därpå; ty deras myther berättade ju om ett
segersvärd, som egts af den gud, hvilken, sedan Balder dött och
Tyr blifvit enhänd, ansågs jämte Thor för en den käckaste
af Asgårds stridbare gudar, hvilket svärd blifvit bortfördt från
Asgard till österns okända vildbygder och där nedgräfdt, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free