Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väldige Odens-sonen på sina axlar den utmattade och
förfrusne stjärneheroen öfver de töckniga och af trollska fasor
uppfyllda Elivågor för att nedsätta honom i trygghet vid hans
egen härd söder om detta vatten, sedan han ärat honom med
ett tecken, som för alla tider skall lysa på himmelen som
ett vedermäle om Örvandels bragder och Thors vänskap för
honom. Under tiden gästar Groa, Örvandels maka, Thors salar.
Men samma band af gästvänskap upptäcka vi emellan
Thor och Egil. Enligt Hymerskvida är det i Egils hus, enligt
Gylfaginning i det hus, där Thjalve uppväxer, som
olyckshändelsen med den ene af Thors dragare inträffar; i den ena
källan kallas ynglingen, som Thor tager i böter, Egils barn,
utan att nämnas vid namn; i den andra kallas han vid
namnet Thjalve. Två olika mythkällor gifva vid handen, att
Thjalve i mythen var ett hittebarn, upptaget i Egils hus, och
således icke köttslig broder, utan fosterbroder till Svipdag
och Ull. Den ena källan är Fornaldars. III, 241, där det
förtäljes, att Groa i ett flæðarmál fann ett gossebarn och
uppfostrade det med sin egen son. Flæðarmal betyder en
vattengrop, ett ställe, som än är öfversvämmadt af flodvatten,
än ligger torrt. Den andra källan är Longobardsagan, i
hvilken mythens Egil återuppträder som Agelmund, de från
Skandinavien utvandrade longobardernas förste konung (Origo
Longob., Paulus Diac. 14, 15; jämför n:o 112). Agelmund,
heter det, hade en fosterson Lamicho (Orig. Longob.) eller
Lamissio (Paul. Diac.), som han hittat i en damm och af
medlidande upptagit. På ena stället är det således en kvinna, som
bär namnet af bågskytten Örvandels maka, på det andra
bågskytten Egil, som upptager till fosterson ett i en damm eller
ett vattenfyldt ställe funnet barn. Paulus Diaconus säger, att
gossen fick namnet Lamissio till minne häraf, »emedan han
vardt uppdragen ur en damm eller ett dike, som på deras
(longobardernas) språk heter lama» (jämför lehm, slamm,
gyttja). Namnet Thjalve, Þjálfi, hänvisar på ett alldeles
liknande idésammanhang. Såsom redan Vigfusson påpekat,
sammanhänger det med det engelska delve, dike, damm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
