Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Den tyska medeltidspoesien har bevarat namnet Thjasse i
formen Desen (hvilken förhåller sig till Þiazi som delven till
þiálfi). Desen är i »Dieterichs Flucht» en konung, hvars
dotter blir gift med Dieterich-Haddings fader. I de nordiska
källorna blir en syster till Thjasse (Alveig-Signe, dotter af
Sumbl finnkonung) gift med Haddings fader Halfdan.
Gemensamt för den tyska och nordiska traditionen är således, att
Haddings fader gifter sig med en nära fränka till Thjasse.
15) I dikten Haustlaung omtalas Thjasses äfventyr, då
han fångade Loke med den magiske staken. Här får man
märkliga, hitintills missförstådda upplysningar om Thjasses
personlighet.
Att de blifvit missförstådda kommer sig ej af bristande
uppmärksamhet eller skarpsinnighet från tolkarnes sida. Tvärtom:
skarpsinnighet har blifvit slösad på dem[1]. I somliga fall ha
textförändringar måst tillgripas för att göra dem begripliga,
hvilket varit nödvändigt i det skick, hvari vår mythologi
hitintills af naturliga skäl befunnit sig, då vigtiga förarbeten af
annan art, ej minst med kritiskt noggranna upplagor af den
germaniska mythologiens urkunder, tagit forskarnes tid i
anspråk och nödgat dem afstå från studiet af mythernas episka
sammanhang och deras utomordentligt rika och öfverflödande
synonymik. Det ligger i sakens natur, att en utredning af
synonymiken och det episka mythsammanhanget måste kasta
en helt annan belysning än den, som dem förutan kunnat
erhållas, öfver en mängd ställen i de gamla mythiska dikterna
och öfver de på mythförhållanden grundade omskrifningar,
som förekomma i de historiska sångerna.
I Haustlaung kallas Thjasse faðir mörna, »svärdens fader».
Man har utan ringaste skäl betviflat, att en mythpersonlighet,
som så ofta kallas jätte samt hvars förbindelse med
jättevärlden och hvars gudafiendtliga jotunnatur så bestämdt
framhålles i våra källor, skulle kunnat vara konstnär och
svärdsmed. Man har fördenskull ändrat texten till faðir mornar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
