Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgyllda skålar af silfver, till hvilka hörde två vigter i form
af statuetter, den ena af guld, den andra af silfver, hvilka
skålar troddes hafva magiska egenskaper, samt att Hakon
vid ett annat tillfälle gaf honom en utomordentligt dyrbar
graverad sköld, belagd mellan de graverade fälten med guld
och besatt med ädla stenar. Det var brukligt, att skalderna
besjöngo sådana gåfvor. Gifvet är fördenskull, att de
»Rögners verk», öfver hvilka Einar säger sig fröjdas, äro de
smiden, som Hakon, Rögner-Thjasses förmente ättling, skänkte
honom, och jag finner denna tydning dess mer nödvändig
som vi redan mött flere sammanstämmande intyg om Thjasses
ställning i mythen som urtidskonstnär.
Forspjallsljods Rögner »sjunger galder» och
»sammanfogar gander» för att genom dessa trollmedel egga och stärka
frostmakternas angrepp på den af gudarne beskyddade
världen. Haustlaung kallar Thjasse ramman reimuð Jötunheima,
»Jotunrikenas kraftfulle reimud». Ordet reimuðr förekommer
ingenstädes mer än här. Man anser det sammanhänga med
reimt och reimleikar, ord som i den kristna tidens skrifter
hänvisa till spökerier, öfvernaturliga företeelser, och man har
fördenskull tolkat reimuðr Jötunheima såsom »den hvilken
gjort Jotunheim till platsen för sina magiska konster eller
spökerier». Af det ofvanstående framgår, att denna
uppfattning af ordets betydelse är riktig.
Ett ställe i Thorsdrapa (str. 3), till hvilket jag nedanför
kommer, upplyser, att vid den tid, då Thor gjorde sitt
ryktbara tåg till eldjätten Geirröd, hade Rögner ännu icke enat
sig med Loke om planen till gudarnes fördärf. Under ett
visst skifte af sin lefnad var således Rögner gudarnes fiende,
men under ett föregående skifte var han det icke. Detsamma
gäller om Thjasse. Han var en tid hapta snytrir, den som
gaf gudarne klenoder; under en annan tid bortförde han Idun
och uppträdde förvandlad till dólgr ballastr vallar, »jordens
väldigaste fiende» (Haustl. 6), ett uttryck, hvilket betecknar
honom som fimbulvinterns upphofsman.
Det återstår ännu ett par för den rätta uppfattningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
