Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sin smideskonst åt misteln de egenskaper, som gjorde
honom till »en farlig smärte-pil», och öfverlämnade pilen till
Loke (Harbardslj.); 8) ur Lokes händer kom den till Höðr
och afsköts af denne (Lokasenna, Völuspa).
Det är en farlig sak att begagna natursymboliken som
verktyg åt den mythologiska forskningen; därtill är den
otjänlig, sålänge den icke kan bringas under reglerna af en sträng
methodik. Däremot är det tillåtligt och berättigadt att ur
natursymbolisk synpunkt betrakta de på annan och
methodisk väg vunna resultaten af mythologisk undersökning. Är
Hlebard, såsom allt gifver vid handen, densamme som
Thjasse-Völund, så har han, som var fimbulvinterns upphofsman och
släppte frostmakterna lösa öfver jorden, också haft sin andel
i solguden Balders död och nedstigande till underjorden. Häri
ligger ju också logik. Och äfven däri, att vapnet, hvarmed
solguden dödas, är gjordt af misteln, som blommar och sätter
frukt om vintern, och är en växt, hvilken snarare skyr än
söker solljuset. När man erinrar sig, huru folksagan
förklarat åtskilliga djurs och örters utseende och egenskaper,
genom att ställa dem i någon förbindelse med gudasägnens eller
legendens gestalter, så är det väl möjligt, att folkfantasien
har i mistelns ljusskygghet sett en verkan af sorg eller
blygsel öfver att han vardt ett verktyg i onda händer för onda
ändamål. Åtskilligt antyder, att misteln ej blott hos kelterna,
utan ock hos germanerna ursprungligen var en helig växt.
Äfven de indiske arierna kännde heliga parasitörter.
Ordet gamban, som utgör en sammansättningsdel i
gambanteinn, betyder »vederlag», »vedergällning», när det står
substantiviskt, och annars »vedergällande». I angelsaksiska
poesien förekommer (se Greins ordbok) uttrycket gamban
gyldan, »gälda vederlag», »betala plikt». I nordiska källor
förekommer gamban endast i sammansättningarna gambanteinn
(Skirnersmal 32, Harbardsljod 20), gambanreiði (Skirnersmal
33) och gambansumbl (Lokas. 8). I sången om Skirner
hotar denne Gerd, som tillbakavisat Fröjs friareanbud, med
att hon skall drabbas af gambanreiði goða, gudarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
