Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra Slagfinn-Iring, hvars namn fästes vid vintergatan.
Slagfinn har alltså, i likhet med Völund och Örvandel-Egil, varit
en stjärneheros. I »Klage» säges om Iring och två andra
hjältar, i hvilkas sällskap han äfven i andra dikter uppträder,
att de begått svåra fel och förklarats i rikets akt, samt att
de, oaktadt gjorda försoningsförsök, förblefvo i sin skuld intill
sitt lifs ände. »Biterolf» säger, att de voro »flyktingar under
sina fienders hot». Vi hafva här en återklang af mythen om
brytningen mellan gudarne och Ivaldesönerna, om Njords
misslyckade försoningsförsök och om deras flykt till jordens
nordliga utkant. I de tyska dikterna fly de till Attila.
Gjukesynonymet Aldrian är en namnform bildad i
analogi med Albrian, som är en variant till Elberich. I analogi
härmed skulle Aldrian vara en variant till Elderich, Helderich.
I Galfrids of Monmouth britiska historia uppträder en saksisk
sagohjälte Cheldricus, som i förbund med en saksisk höfding
Baldulf kämpar med konung Artus’ härförare Cador och
nedlägges af denne. Huruvida namnformerna Aldrian-Elderich
ha något att skaffa med latiniseringen Cheldricus anser jag
bäst att lämna oafgjordt; sakliga skäl föreligga, som ensamma
för sig och utan tillhjälp af en verklig eller skenbar
namnidentitet hänvisa till att denne Cheldricus är densamme som
Aldrian-Gjuke. Bugge har redan påpekat, att Baldulf svarar
till Balder, Cador till Höðr; att Galfrids berättelse har
beröringspunkter med Saxos om kriget mellan Balder och
Höðr, samt att Galfrids Cheldricus motsvaras hos Saxo af
konung Gelderus, Geldr, som kämpar med Höðr och stupar
i en strid med honom.
Hvad som omedelbart faller i ögonen i Saxos berättelse
om Gelderus (se n:o 101) är, att han griper till vapen mot
Hotherus, när han fått veta, att denne tillegnat sig
segersvärdet och den rikedomsalstrande ringen — klenoder som blifvit
smidda af Völund och i den meningen tillhöra niflungaskatten.
Att Saxo på detta sätt motiverat Gelderus’ uppträdande kan ej
förklaras på annat sätt än att Gelderus haft något med
niflungaskatten att skaffa och ansett sig närmare berättigad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
