Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och efter skyndar alla vindars skara
till honom hän, som kvinnor till den starke.
Med dem förenad fram vagnherrskarn stormar,
han, guden, hela denna världens konung.» (Rigv. X, 168.)
Vindarne, som sluta sig till honom »såsom kvinnor till
den starke», äro apsaras’erna, de äringsgifvande svanemöarna,
och den sköna brödraskara, som kallas maruterna, ynglingar
med glänsande lemmar, prydda med guldringar och
bröstsmycken, och bärande blixtrande lansar, som de svänga i
stormmolnen. Det är Odens jagt, sådan denna sågs af den
hedniska inbillningskraften, fri från den demoniska anstrykning
den fick, tillika med Oden själf, i den kristna folkphantasien.
29) På samma gång som luftkretsens, stormarnes och
vindarnes gud, är Vâyu, i likhet med Oden, krigsgud. De
himmelska makter, som Rigveda-arierna före ett fälttåg eller
en drabbning anropade, voro Vâju och Indra, likasom
germanerna under samma förhållanden anropade Oden och Thor.
Man bragte då äfven gudarne offer, bland hvilka hästoffret
var, som hos germanerna, det förnämsta (Zimmer, Alt. ind.
Leb. 294). På den tid, då »Manus lagbok» skrefs, var
fotfolkets hos germanerna som helig ansedda och af Oden
inlärda kilformiga uppställning helgad af forntidshäfd, och
truppindelningen skedde efter stam- och slägtskapsförhållanden,
ett bruk, hvilket Tacitus omtalar såsom germaniskt. Epithetet
»den öfver vagnar rådande», som tillägges Vâju, Rigv. VI,
49, torde hafva afseende äfven på krigsvagnarne, som
utgjorde den väsendtligare delen af Rigveda-ariernas
krigsutrustning. Vâju anropas om segerkraft i en sång till Indra,
Rigv. VIII, 46, 25, och när Indra segrar, är det med Vâju
han vinner segern, Rigv. IV, 21, 4. Vâju, som är skön till
utseendet, Rigv. I, 2, 1, förestäldes med hjälm och spjut (se
nedanför), likasom Oden.
30) Till karakteren omtalas Vâju som hjältemodig, vis
och »alltid stärkande», Rigv. IX, 44, 5.
Hos iranerna måste före Zarathustra-reformationen hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0031.html
