Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medan samtliga systrarna, ushas’erna, besjungas i andra
hymner, såsom I, 92, IV, 51. Och äfven i Rigveda bringar
gruppens representant, den förnämsta af gryningsdiserna, den
lifgifvande helsobringande honungsdaggen, madhu-daggen,
Rigv. III, 61, 5; I, 92, 13; IV, 45, 7. Det är denna
ushas-gruppens representant vi återfinna i gudinnan Eostra.
Hymnfragmentet i sången om Segerdrifva firar »Dag och
Dags söner, Natt och Nipt». Nipt betyder kvinlig frände. Ordet,
såsom det här står, angifver otvifvelaktigt en af germanerna
tillbedd fränka till Natt.
49) När Natt fulländat sin färd under upphimmeln och
morgonrodnaden visar sig vid österns bryn, uppstämma, enligt
Rigveda III, 7, himmelske sångare en hymn till gudomliga
makter. Och då uppstämmer, enligt Havamal 160, dvärgen
»Folkväckaren» (Þióðreyrir) utanför morgonrodnadsalfen
Dellings dörrar en sång, som skänker styrka åt asarne, välgång
åt alferna, visdom åt Hroptatyr (Oden).
50) Efter morgonrodnaden kör solen upp på himmelen.
Solen föreställes hos Veda-arierna än som manlig (sūra, sūrya),
än kvinlig. Man må häraf icke draga den slutsats, att
Veda-ariernas episka mythologi var i denna punkt obestämd. Det
kan öfver hufvud sägas, att ju mer man studerar deras
mythologi som en gudasaga, med andra ord som en
sammanhängande berättelse eller berättelser om väsen, på hvilkas
tillvaro som bestämda personligheter deras dyrkare
allvarligen trott, dess mer försvinner den dimmighet som
väderleksmythologerna spridt öfver densamma. Solen som sådan var
för Veda-arierna hvad hon varit för alla folk i alla tider:
en glänsande rörlig skifva på himmelen med underbara
krafter. Det är dessa krafter som dyrkats, personifierats och
efter hand genom episk behandling blifvit till gudar och
gudinnor med själfständig personlighet — detta årtusenden före
de älsta mythologiska urkunder, som kommit till vår tid. En
eller flere af dessa personliggjorda solkrafter tänkte man sig
manliga; andra kvinliga. Den kvinliga uppfattningen af solen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
