Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtalar henne såsom uppträdande i de mythiska händelsernas
första tider, betecknar henne särskildt som säjderska. Orden
seiðr och síða ha ingenting att skaffa med sjuda, koka. Hvad
man vet om säjd-bruken är, att sånger uppstämdes, genom
hvilka säjdmannen eller säjdkvinnan, sittande å ett slags
estrad (seiðhjallr), inspirerades att profetera eller kom i
besittning af de krafter, som kräfdes för att det med säjden
afsedda målet, antingen detta var ett godt eller ett ondt,
skulle vinnas. Var målet ondt, så var det otvifvelaktigt
trollsånger och häxeriformler, som sjöngos. Säjda i ond mening
är således efter all anledning liktydigt med att använda slika
sånger och formler. Denna betydelse är också numera
allmänt ansedd som riktig. Och då Heidr i urtiden enligt
Völuspa gick i människoslägtets barndom omkring i gårdarne
och bland människor förrättade den onda säjden, »säjdade
Leikin», så har hon utan tvifvel äfven varit uppfattad som
den, hvilken, i likhet med Jahi, först nyttjade de sånger och
språk, som äro de heliga sångernas motsats, och som den,
hvilken först utbredde trolldomshäresien.
85) De i kristen tid diktade sagorna om hjälten Hedin,
hvilka hämtat en del af sitt stoff ur mythen om asaguden
Had, hänvisa på att denne blifvit förledd till onda
gärningar af en trollkvinna. — Trollkvinnan Khnathaiti har förledt
till obetänksamma och ödesdigra gärningar den iraniske
guda-heroen Kereçâspa (Vend. 1, 33), hvilken, såsom nedanför
skall visas, är Hads prototyp. Darmesteter (Orm. & Ahr. s.
267) har påpekat ett spår, som den gamla iraniska
mythologien kvarlämnat i Avesta af myther, i hvilka Jahi-Drug
uppträdt bland gudarne och där öfver hufvud spelat rollen
af bedragerska. Så gör äfven Gullveig-Heidr-Aurboda i den
germaniska (se Unders. i germ. M. I). Jahi och hon hafva
den gemensamma uppgiften att bedraga gudarne och sprida
trolldomshäresien bland människorna.
86) Den onda principen i kvinlig gestaltning omtalas
äfven i Rigveda, och äfven där är hon »bedragerskan», Druh
(samma ord som det iraniska Drug). Brihaspati, som skänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
