- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
99

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Demon-epithet, sådana som araru, arûtivan, hänsyfta på detsamma
(Bergaigne II, 218). Demon-namnet Çushna betyder
»förtorkaren» och demonen, som nämnes så, bär epithetet
»skördförtäraren». Demonnamnet Kuyava betyder »han, som
förorsakar dålig skörd».

En af de i Rigveda oftare omtalade demonerna är Pipru.
Detta namn har under formen Fifl (angl. fifel) bevarat sig
i den germaniska mythologien. Völuspa berättar, att samtlige
Fiflsmegir, Fifels-söner följa Loke och Freki (ulfven) till
Ragnarökstriden. Enligt Beowulfdikten bor Fifel-slägten,
fifelcyn, i träsk och moras.

95) Såsom jag i första delen af detta arbete visat, äro
de germaniska urgiganterna ett slags eunuker. De föda barn,
men utan gygjar gaman (Vafthr. 32), och deras skapnad
röjer, att de icke äro födde till att »hafva brud» (Þursa lici
þicci mér á þer vera; erattu til bruþar borinn,
Allv. m.).
I Rigveda är Vritra en vadhri, en eunuk eller »oförmögen»
(Rigv. I, 32, 7), och samma epithet tillämpas äfven på andra
demoner, som Indra bekämpar (Rigv. I, 33. 6).

96) En egenskap, som vissa i de iraniska urkunderna
omtalade demonerna ega, är den att de ha »ondt öga»,
hvilken egenskap, såsom redan Darmesteter (1, 122) antagit, är
identisk med att vara »blixtögd». Ahrimans blick har denna
beskaffenhet; det är, säges det, med den onda blicken, kastad
på Ahuramazdas skapelser, som han besegrat och fördärfvat
dem. Till grund för föreställningen om blixtögat ligger den
i Rigveda mötande åsigt, att ögat i sig själf har ljusets natur.
Begreppet lysa och begreppet se sammansmälta ofta i den
vediska mythologien till ett. Det heter fördenskull, att de
dödes ögon återvända till solen, från hvilken de härstamma
(Rigv. IX, 10, 8; X, 16, 3). Att gudar som Agni och hans
germaniska motbild Heimdall eller som Thor och Oden, hvilka
alla äro befryndade med den rena elden eller det himmelska
ljuset ha förestälts med motsvarande ögon ligger i sakens
natur. Ett af Odens epithet är báleygr, flammögd. Äfven
demonernas ögon hafva ljusets natur, men det är »det dystra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free