- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
116

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ute på krigsfärder, i Asgard hos Thor (pr. edd. I, 276, 277).
Egils borg hyser, likasom Kutsas, en skara tappre krigare,
som, anförde af honom och hans fosterson Thjalve, tåga med
Thor in i Jotunheim och bekämpa jättarne (Thorsdrapa,
Unders. i germ. M. I, 3, 700—712). Dessa färder göras af Thor
till fots, och han vadar genom Elivågor.

113) Bland de jättar eller demoner, med hvilka Kutsa
strider, är Çushna den farligaste. Çushna är »förtorkaren»
och bär i Rigveda epitheten »skördhataren», »slukaren»,
»han som förorsakar den dåliga skörden» (kuyava). Han är
växtlighetens och skördarnes fördärfvare; och Kutsa, hans
dödsfiende, deras försvarare. I den germaniska mythologien är
Egil detsamma. Egil är, som nämdt, gift med Gróa, hvars
själfva namn angifver, att hon är en växtlighetsdis. Med
säkerhet kan antagas, att Egil, likasom Kutsa, åkt i
åskgudens-Midgardsvärnarens vagn; uttryckligen nämnes detta visserligen
icke, men i stället berättas, att hans fosterbarn Thjalve och
Röskva åka med Thor i ljungelds-charen.

114) Kutsas hustru är »rättrådig» och »förståndig» eller,
enligt Bergaignes djupare inträngande öfversättning
»lagkunnig». Bergaigne (II, 210—270) har egnat en grundlig
undersökning af lagens idé i Rigveda, åt betydelsen af orden
dháman, dharman, rita och vrata, hvarmed denna idé där
uttryckes. Orden beteckna på en gång naturens,
gudstjänstens (offrens och de heliga sångernas) och moralens lagar.
Kunnig i lagen är den som känner naturens krafter, samt
hymnernas, bönernas och offrens invärkan på dem och som
känner sina pligter mot gudarne och sina likar. Kutsas maka
har således i vedamythen varit känd härför. I den
germaniska mythen är Groa icke blott en öm maka (pros. edd.)
och kärleksfull moder (Grogalder), utan äfven en
utomordentlig kännarinna af goda och lyckobringande galdersånger, som
invärka på naturfenomenen, bota åkommor och stämma
hjärtan till välvilja och mildhet (pros. edd., Grogalder 5—15).
Egil-Kutsas hustru bär således samma karaktär af »lagkunnig»
i Rigveda och i de nordiska källorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free