Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på samma sätt. Det finns särskilda psykopomper för de i
fältslagen fallna, och dessa äro, likasom i den germaniska
mythologien, sköna diser, svanemör (apsaras’er), som å sina
vagnar hem ta de stupade och föra dem till salige fäder.
Valkyrior omtalas icke i Rigveda, utan först i de senare
indisk-ariska dikterna; men det antagande synes mig tryggare, att
föreställningen härstammar från urgammal tid, än att den
skulle hafva uppkommit parallelt med den germaniska. Här
nedanför skall visas, att de på slagfälten fallne ha redan i
Rigvedas hymner sin särskilda himmel, och detta bestyrker, att
de också haft sina särskilda psykopomper. De »Jamas
dödsbud», som hemta öfriga döda, äro farsoternas och
fördärfvets drottning Nirrti och hennes undersåtar, de i Atharvaveda
omtalade demonerna Kraftuttömning, Förtvining, Kval,
Sinnesförvirring och de otaliga sjukdomsandarne. Nirrti är Leikins
motbild och likasom hon herrskarinna i underjordens mörka
plågoängder. Till de vediska personifikationerna Förtvining,
Sinnesförvirring o. s. v. svara de nordiska Morn, Tope o. s. v.
134) Enligt germaniska mythologien hafva alla döde, gode
och onde, att färdas samma väg till underjorden (Unders. i
germ. M. N:o 65). Att denna uppfattning är urgammal följer
redan däraf, att det måste hafva gifvits en tid, då bland
arierna såväl som bland andra racer, åsigterna om lifvet
efter döden ännu icke fått en bestämd sedlig prägel och
ännu icke uppfattade ur vedergällningens synpunkt de öden,
som väntade människan på andra sidan grafven. Man hade
då ingen anledning att skilja mellan en Hadesväg för de gode
och en annan för de onde. Men äfven sedan man hunnit
denna utvecklingsgrad, fasthöll phantasien den i henne
inpräglade bilden af en gemensam riktning för de dödes vandring
som nu förde till en gemensam plats, där deras öde skulle
afgöras. Bland de ariska religionerna har ingen så bestämdt
som den reformerade iraniska stält sig på grundvalen af
skilnaden mellan godt och ondt; men icke dess mindre finner
man ännu där läran om den gemensamma riktningen och
det gemensamma målet för de godes och de ondes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
