Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsfördärfliga svärdet i Surts hand. Himlarne rämna;
stjärnorna nedstörta; de i djupen fängslade lågorna slå upp genom
de sprängda himlahvalfven. Det ondas härskaror
tillintetgöras i världsbranden, men Vidar och Vale och Thors söner
Mode och Magne rida bort från det brinnande slagfältet och
in i underjordens lycksalighetsrike till Mimers lund, dit döden
och förgängelsen icke nå.
Den iraniska mythen om denna världsålders sista tider
och ände förtäljer: Människoslägtet är förvildadt; dess ondska
har nått sin höjdpunkt. Ofantliga fiendehärar rycka in i Iran
och betäcka dess jord med slagfält. Daggen är röd af
utgjutet blod. Ulfvar kringstryka i skaror och mätta sig med
människokött. Vintern Malkosh inbryter med snöstorm och
oerhörd köld; den skall räcka i tre år (likasom fimbulvintern
enligt Gylfaginning). Allt hvad som lefver på jordens yta:
örterna, träden, djuren, människorna, gå då under. Månen
angripes af demonen Gurzihar i kometskepnad och solen af
kometdemonen Muspar. Den sista striden mellan det goda
och onda förestår. Ormuzd befaller Sraosha (Heimdall) att
höja de världsgenomträngande maningsropen. Han ropar fyra
gånger, och det fjärde ropet väcker den sedan årtusenden i
underjorden slumrande hjälten Kereçaspa. Då brister den
fängslade ormdemonen Ajis Dahakas länkar, och han ilar
med de sina till striden. Ormuzd kämpar med Ahriman,
Vohumano med Akumano, Asha Vahista med Andra, Çpenta
Armaiti med Taromaiti, Sraosha med ulfdemonen Aeshma
o. s. v. Från månens nedre horn, som han grep i sina
käftar, störtar sig kometdemonen Gurzihar mot jorden och
antänder henne. Metallerna i hennes bärg och kullar smälta
och flöda i strömmar öfver jordens hela yta. Ormdemonen
Ajis Dahaka, den ende af Ahrimans kämpar, som öfverlefvat
striden, sjunker ned i flammorna och förbrinner.
Världsbranden är en reningseld, som bortbränner det onda och luttrar
tillvaron.
Den vediska litteraturen meddelar oss inga enskildheter
om huru arierna vid Indus förestälde sig ett kommande slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
