Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverblick af världen, sina genom tradition fortplantade läror,
sina rikare och ethiskt utdanade mythbildningar påkallar
ordning och sammanhang mellan dessa och inbjuder diktkonsten
att behandla dem som tilldragelseserier. Tyvärr har denna
enkla sanning hitintills blifvit dels förbisedd, dels skjuten i
bakgrunden genom den, man kan nästan säga, till
monomani drifna ensidiga behandling mythologien så länge rönt
och ännu röner af naturmythikerna, som — med fasthållande
af den inom vidsträckta gränser, men icke obegränsadt,
riktiga åsigt, att mytherna härflutit från de intryck den yttre
naturens mäktigare fenomen frambragt på urmänniskorna —
äflas att förklara samtliga myther i den gestaltning de kommit
till vår kännedom, som idel sol-, blixt-, rägn-myther o. s. v.
och därvid lämna utan tillräckligt beaktande de ingripande
förvandlingar under många skeden, som mytherna undergått,
innan de vunno det utseende de ha i våra nu tillgängliga
mythurkunder, och som i blott allt för många fall omöjliggöra
vetenskapliga resultat af försöken att upptäcka deras rötter
i naturföreteelserna. Naturmythikerna hafva ett friare fält
för sina hugskott, så länge mytherna betraktas såsom hvar
för sig fristående och tillsammans bildande en oordnad massa;
men den obesvärade frihet, hvarmed de göra hvilken
mythföreställning som hälst till uttryck för solens, blixtens,
molnets o. s. v. värksamhet, lider afbräck, om man bevisar, att
mytherna, sådana de kommit till oss, utgöra beståndsdelar
af ett epos, som har sin egen kausalitet, i hvilket de
uppträdande gudarne och heroerna äro personer, på hvilkas
tillvaro man trott, och i hvilket händelserna icke representera
endast årliga eller dagliga meteorologiska företeelser, utan
dels stora episkt ingripande kriser i det naturliga
världsförloppet (världsdaningen, världsförmörkelsen genom demonerna,
fimbulvintern, världsbranden, världsförnyelsen), dels kulturella
och moraliskt-religiösa företeelser och kriser (den heliga eldens
ankomst till människorna, religionens och offrens införande
genom Agni-Heimdall, kampen mellan den himmelska magien
och trolldomen, striden mellan godt och ondt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
