Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en bestämd plats eller roll bland de episkt uppträdande,
fullt personliggjorde gudarne. Till en sådan personlighet kom
Dyâus ej heller någonsin bland irano-inderna. I Rigveda
framträder han aldrig som en lefvande personlighet, ingriper
aldrig i de episka händelserna, och ehuru han och Prithivî
ofta nämnas i enskilda värshymner, har han ej häller någon
betydande plats i kulten. Hans och moder Jords ställning
till öfriga gudar och gudinnor är en gåta för hymnsångarne
själfva. När den hvita Yagurveda uppräknar samtliga 33
gudomligheter, fördelade i det häfdvunna tretalet af klaner
eller klasser, får paret Dyavâ-Prithivî sin särskilda plats
utanför dessa klaner; de öfriga ställen i Vedaskrifterna, som
uppräkna de 33 gudomligheterna, utesluta Dyâus och
Prithivî alldeles. På många ställen i Rigveda, där ordet dyâus
förekommer, betyder det ingenting annat än själfva
naturföremålet himmelen.
I detta outvecklade skick har Dyâus’mythen befunnit sig
vid de arisk-asiatiska folkstammarnes skilsmässa från de
europeiska. Namnet fanns, naturphenomenet, som det betecknar,
var dyrkadt; epithetet »fader» var tillagdt detsamma, och dess
förening med »moder Jord» var också ett fullbordadt faktum;
därtill inskränkte sig det hela. Men just denna obestämdhet
gaf efter skilsmässan de ariska stammarne hvar för sig fria
händer att utbilda Dyâus-mythen vidare. Två himmelsnamn,
det som motsvarade varuna och det som motsvarade dyâus,
förelåg dem till mythisk behandling. Medan de asiatiske
arierna utvalde af dessa två namnet Varuna och fäste detta
vid den process, som af himmelen gjorde en värklig
himmelsgud och af denne en ethisk allherrskande personlighet, valde
arisk-europeiska stammar fader Dyâus och fäste hans namn,
till en början endast som ett epithet, vid en redan i den
ariska enhetstiden till personlighet fullt utvecklad gud,
nämligen luftkretsens, vindregionens, gud Vâta (Vâyu), hvilken
som sådan stod till begreppet en himmelsgud närmast.
För de europeiske arierna vardt sålunda den ariska
enhetstidens Diaus patar densamme som den gamle storm- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
