Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) Efter den iraniska reformationen och vid den tid, då
Zarathustraläran fick skrifna urkunder, förefanns denna myth
i två varianter. Den ena af dem förtäljes om bröderna
Urvakhshaja och Kereçaspa.
De föddes, heter det, sin fader till välsignelse och
belöning. Urvakhshaja — namnet är ett epithet, som betyder
»den vida herrskande», »den vida skyddande» — vardt en
domare, hvars utslag voro rättvisans egna, en utbredare af
rättfärdighet, en föresyn i uppriktighet och välgörenhet, så
att det ordspråket uppkom: »var välgörande och öppen som
Urvakhshaja!»
Kereçaspa utmärkte sig framför allt som stridsman. Han
var en ung, skön, lockig hjälte, som bekämpade de
världsfarliga demonerna och vid Ranhas stränder nedlade många
sådana med klubban, spjutet eller pilarne. Som klubbkämpe
var han mycket prisad och än mer som bågskytt. Med pilar
nedlade han demonfågeln Kamak, som med utspända vingar
skymde världen och uppfångade rägnet. Den brahmanska
traditionen, hvilken omtalar honom under namnformen Kriçaçva,
säger, att han var fader till çastra devatâ, till pilar, som
ägde lif och tjenade sin egare, som om de varit personer.
Bland andra vidunder, som han besegrade, nämnas ormen
Sruvara (den med horn eller klor försedde), »på hvilken det
gröna giftet flöt tumtjockt», samt Snavidaka, »som ville göra
himlahvalfvet till sin vagn och jorden till dess hjul och ville
spänna både den helige och den onde anden för vagnen».
Namnet Kereçaspa betyder »han med den finlemmade
hästen».
Bröderna älskade hvarandra innerligt. Det goda, som
Urvakhshaja utbredde öfver jorden, beskyddades af Kereçaspa,
som, ehuru städse slagfärdig, icke efterträdde vapenbragderna
för deras egen skull, utan fullgjorde dem till världens bästa.
Därför säges om Kereçaspa (Jasht XIII, 136): »vi dyrka hans
grundväsen (fravashi), för att kunna afvärja våld och
angripande fiendeskaror, för att kunna afvärja den onde och
skadan, som han vill tillfoga oss».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
