Phol ende Uuodan
vuoron zi holza,
du uuart demo Balderes volon
sin vuos birenkit;
thu biguolen Sinhtgunt,
Sunna era suister,
thu biguolen Friia,
Volla era suister,
thu biguolen Uuodan
so he uuola conda,
sose benrenki
sose bluotrenki
[sose lidirenki]
ben zi bena,
bluot zi bluoda
lid zi geliden
sose gelimida sin.

Fol och Oden
foro till skogen,
då fick Balders fåle
sin fot ur led;
den besvor Sinhtgunt,
Sunna hennes syster,
den besvor Frigg,
Fulla hennes syster,
den besvor Oden,
som han väl kunde,
så benvrid
som blodvrid:
[som ledvrid]
ben till ben,
blod till blod,
led till led,
som om limmade de vore.