Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Helge har, likasom denne, en broder född af annan moder;
4) om Helge likasom om Olof Geirstadaalf säges, att de blifvit
pånyttfödda; 5) Helge och Olof äro båda Balderskarakterer,
och deras sagor framställa, såsom ofvan visats, olika
episoder ur Baldersmythen.
Balder har således dels under namnet Helge
Hjörvardsson, dels under namnet Olof Geirstadaalf blifvit under kristen
tid och af norsk-isländske författare gjord till en norsk furste,
särskildt till konung i Vestfold. Den danske Saxo gör honom
till konung i Danmark, Skånelagen (codex runicus) till konung
på Seland; en af företalet till Gylfaginning meddelad saksisk
tradition till konung i Vestphal och en annan tysk tradition
till konung i »Pülle» (Pölde, sedermera förstådt som Apulien).
Det torde vara mer än en tillfällighet, att Vestfold, som i
Norge valdes vid mythens lokalisering, sammanklingar med
Vestphal och med Pölde, som i Tyskland vardt den
historierade Balders rike. Saken har, såsom redan påpekats, sin
förklaring i Balderssynonymet Phol, Falr.
Mannen, som säges hafva öfverlämnat Olof Geirstadaalfs
svärd till Olof Haraldssons föräldrar, kallas Hrane. I likhet
med Bugge (Norr. Fornkv. 339) anser jag detta namn vara
detsamma som Ranr, hvilket förekommer i Grogalder v. 2.
Där visar det sig vara ett epithetnamn till Rinds son, den
unge Baldersbrodern Vale. Äfven i Rolf Krakes saga
uppträder Hrane som svärdförlänare, och han gör det där på
ett särdeles mystiskt sätt, som antyder på hans härkomst
från den hedniska mythen. Att Vale varit i besittning af ett
ryktbart svärd, framgår äfven af Hyndluljod. Kärnan i denna
genealogiska dikt är af hedniskt ursprung, men den har blifvit
öfverarbetad i älfte århundradet och då stäld, såsom jag
ofvanför visat, i förbindelse med Olof Haraldssons stamträd.
Öfverarbetaren har inledt sången med en antagligen af honom
själf diktad fabel, som låter en trollkvinna Hyndla redogöra
för alla slägtförhållanden, som man behöfver känna i och för
utredandet af en arfsfråga. Arfvet, hvarom två hjältar tvista,
är Vales svärd (Vala málmr, Hyndlulj. 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
