Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mythologiska sakförhållandet, att Balder vid en målskjutning
och målkastning föll för ett af honom slungadt kastvapen.
För detta ändamål låter han Loke fråga en »blind» man,
hvarför denne icke skjuter eller kastar till måls! Och han
låter den blinde göra ett målskjutningsförsök efter en annans
anvisning! En sådan framställning har visat sig kunna
tillfredsställa mythologer, som uppriktigt tro på Gylfaginning,
men den skulle otvifvelaktigt framkallat endast löje och hån,
om den uppdukats för våra realistiskt anlagde och för det
komiska mottaglige hedniske förfäder.
Det oaktadt har Gylfaginnings författare haft en hednisk
källa för hvad han sagt. Hans fel är, att han från början
till slut missförstått hennes beskaffenhet. Han har förestält
sig, att den hedniska sång, som han här bevisligen följt,
innehöll en noggrann redogörelse för omständigheterna vid
Balders död och bålfärd, medan den noggrannt redogjorde för
något, som ej må förblandas därmed, nämligen för
egendomligheterna i ett konstvärk, hvars mästare hade i en rad
af symbolisk-allegoriska bilder skildrat episoder ur
Baldersmythen och andra gudasägner. Ju trognare denna sångs
redogörelse varit för konstvärkets sätt att bildligt uttrycka
hvad mythen berättade, dess mer afvikande från realiteten
måste den varit i alla de punkter, där konstnären måst
tillgripa symbolisk-allegoriska medel, för att göra bildvärket
begripligt och dess personer igenkänliga för åskådarne, samt
de i mythen befintliga ideella momenten — till ex. världens
sorg öfver Balders död — framställbara för ögat.
Den ifrågavarande sången är den isländske skalden Ulf
Uggesons Húsdrápa, hvaraf några spillror, som dock äro
tillräckliga för bevisningen, kommit till vår tid.
Omkring åren 995—990 höll den praktälskande isländske
höfdingen Olof Höskuldsson ett gästabud, hvarmed han
invigde en nyuppförd manbyggnad å sin gård Hjardarholt.
Laxdæela saga kap. 32 förtäljer härom: »Samma sommar låter
Olof uppföra i Hjardarholt ett större och bättre boningshus
ån man förut sett. Minnesvärda sägner voro där afbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
