Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å panelningen, takbjälkarne och taket, och var detta så väl
gjordt, att man tyckte salen se mycket präktigare ut, när tak
och väggar ej voro behängda med bonader. Vid gästabudet
var Ulf Uggeson tillstädes och hade diktat ett kväde om Olof
Höskuldsson och om de sägner, som voro afbildade i
boningshuset, och han framförde kvädet vid gästabudet. Detta kväde
vardt kalladt Húsdrápa och är väl diktadt.»
Af Skaldskaparmal samt af de därstädes och i
Gylfaginning bevarade brottstyckena af dikten erfar man, att
bildvärket bland annat framstälde Heimdalls strid med Loke,
när de båda voro i sälskepnader, Thors strid i Hymers båt
med Midgardsormen, samt episoder ur Baldersmythen.
Återgå vi nu till Gylfaginnings berättelse om Balders
död och likbegängelse, så får denna ett mycket olika
utseende allt efter de förutsättningar, med hvilka man läser den.
Förutsätter man, att den är en omedelbar redogörelse för
själfva Baldersmythen, så framstår innehållet som öfver måttan
puerilt — allt för puerilt äfven för ett barnkammaräfventyr.
Om man däremot insett, att Gylfaginnings författare hemtat
sin skildring från Husdrapa, och att denna besjungit icke
själfva de ifrågavarande mytherna, utan ett konstvärk
och konstnärens sätt att i bilder framställa de myther han
upptog till behandling, så försvinner intrycket af det puerila,
orimligheterna upphäfvas, och man får en intressant inblick
i de medel, som skaparen af konstvärket på Hjardarholt valde,
för att göra sin framställning fattlig och talande.
För att belysa detta, må redogörelsen för Balders
likbegängelse först tagas i betraktande. Utan tvifvel hafva om
denna varit hedniska sånger diktade, som skildrat Balders
bålfärd högtidligt och gripande. I en sådan dikt måste bland
andra drag äfven det blifvit besjunget, att Oden lade ringen
Draupner på sin döde älsklingssons bröst och hviskade i hans
öra hvad ingen fått veta. Däremot kan en sådan sång
omöjligen hafva anordnat till Balders ära det groteska liktåg, som
Gylfaginning omtalar, i hvilket korpar, kattor, ett svin och
en stor skara vanskapliga rimthursar och bärgresar deltaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
