Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Europa. Att den uppkommit genom missförstånd af
symboliserande konstvärk är den enda antagliga förklaring, som här
ligger till hands. En irländsk handskrift i S:t Gallen från
nionde århundradet visar oss Kristus på korset och soldaten,
som sticker honom med spjutet i sidan: från stygnet går en
röd zigzaglinie till soldatens öga (se Bugge »Studier» s. 36).
Men vi ha från samma kloster och från samma och
nästföljande århundrade litterära intyg om att man därstädes icke
kände någon sägen, att Longinus skulle varit kroppsligt blind.
Då och ännu långt senare förstod man, att en framställning
sådan som den ofvan nämda var symbolisk och ville säga,
att den hedniske krigsknekten, som stack Jesus i sidan, fick
genom de tecken han då bevittnade sina ögon öppnade för att
Jesus var Guds son. Men det kom slutligen en tid, då sådana
symboler föranledde samma missförstånd med afseende på
den romerske soldaten som Gylfaginnings uppfattning af Ulf
Uggesons dikt föranledde med afseende på Had. Att en blind
begagnar spjutet eller bågen, för att träffa ett mål, är i sig
själf så osannolikt, att det på något sätt måste göras
antagligt; man diktade fördenskull, att soldater, som hade sin
syn i behåll, satte spjutet i Longinus’ händer och anvisade
honom, huru han skulle göra stöten. Det var den enda utväg
till förklaring, som här var möjlig. Vi finna den fördenskull
använd af legenden på ungefär samma sätt som af
Gylfaginning, som härvid hade motivet gifvet från Ulf Uggesons dikt
om konstvärket på Hjardarholt. Omöjligt är icke, att
legenden i denna senaste gestaltning varit känd af Gylfaginnings
författare, som var en äldre samtida till Martinus af Troppau,
och att den bidragit till att det ur den hedniska dikten
hemtade motivet blifvit missförstådt och behandladt så som skett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
