Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harbard börjar således med en ondskefull lögn; han fortsätter
hela dikten igenom med gyckel, smädelser, skryt och
cyniska skamlösheter, och han slutar samtalet med den önskan,
att onda vättar må taga Thor med hull och hår. Hur är det
möjligt, att man kunnat föreställa sig, att den, som talar så,
skulle vara Allfader, världens styresman, den af alla
germanfolk vördade Oden, hvars egen trofaste son och
medhjälpare vid världsordningens upprätthållande Thor är!
Medan Thor står häpen öfver nyheten, att hans moder
skulle vara död, hånar Harbard hans enkla beklädnad, som
han kallar en landstrykares, och hans bruk att gå barbent.
Denna senare anmärkning är icke utan intresse. Den synes
hänvisa på, att man vid hedendomens slut förestälde sig Thor
och måhända äfven de andra gudarne bärande drägter, som
visade lemmarne mer blottade än bruket var bland deras
bekännare. För Thor som vadare vore en sådan drägt
naturlig.
Thor frågar nu hvem som äger båten och hvad
»färjekarlen» heter.
På den förra frågan övarar »färjekarlen», att den som
ålagt honom sköta båten heter Hildolf, och han kallar denne
reccr in rádsvinni
er byr i ráþs eyjar sundi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
