Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudinna, ur jättevåld; Idun, naturföryngringens dis, återbringas
till Asgard; svanemörna, som dolt sig i Ulfdalarna, återvända.
Och nu besluter Halfdan ett tåg till Norden för att
återvinna och återbefolka fadernas land. Men svearne i
Aurvangalandet ställa sig emot honom, och han har att kämpa
såväl mot dem som mot vintermakterna och mot Valands
broder Egil och dennes son Svipdag. Ehuru Svipdag frälsat
och återsändt Fröja till Asgard, förblifver han till en tid
gudarnes fiende. Halfdan har att bestå hårda strider, innan
han, understödd af gudar och följd i rymden af valkyrior
och växtlighetsdiser med strålande spjut, hunnit lägga under
sitt och en förnyad växtlighets välde landet ända upp till
Svarins hög i det nordliga Svealandet. Hvad den hedniska
herossagan (i Norden förmodligen Sköldungasagan i dess
ursprungliga form) berättat om dessa strider, har till
grunddragen blifvit räddadt till vår tid genom Saxo och på ännu
igenkänligt sätt äfven genom enskildheter i sångerna om Helge
Hundingsbane, hvars identitet med Halfdan jag bevisat i förra
delen af detta arbete (N:o 29).
På en af de drabbningar som således mot fimbulvinterns
slut utkämpades mellan Halfdan och hans motståndare syfta,
såsom jag nu skall ådagalägga, strofer i Kálfsvisa, hvilka
blifvit bevarade i prosaiska eddan, antagligen endast emedan
de innehålla en mängd för poetiska omskrifningar
begagneliga hästnamn. Strofförfattaren har emellertid icke samlat
dessa hästnamn kors och tvärs, utan redogör för de
ryktbare gångare, som vid ett och samma tillfälle begagnades,
när deras ryttare deltogo i ett besjunget slag. Undantager
jag några namn på ryttare och hästar, som blifvit tillagda af
en senare hand från Sigurd Fafnersbanes saga, omtalas här
följande stridsmän:
Dag, Dvalin, Hjalmther, Hake, Beles bane (d. v. s. guden
Fröj), Haddingaskate, Vestein, Vifil, Meinthiof, Morgin, Áli,
Adils, Björn och Bjarr. Hästarne begagnades, heter det, när
»de redo till isen» (er til iss riþu), och om Adils häst
berättas, att han »spjutsårad under sin ryttare ilade öster ut».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
