- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
355

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nare, Narve, Nere ett af mythologiens äldsta väsen, han som
»först bebodde Jotunheim» och som har en dotter Natt och
genom henne blifvit frände till asar och vaner.

Om den hänvisning, som ligger däri, att Nidhad är ett
underjordsväsen och Niara drottinn, fört oss på riktigt spår
och låter oss i honom återfinna Nare-Narve, så bör Nidhads
drottning, »hon som stympat senor», i sin egenskap af moder
till Natt och nattdiserna, varit förestäld som ett med dem
befryndadt väsen. Finnes någon antydan äfven därom i
Fjölsvinnsmal?

Det finnes bestämda uppgifter därom. I strof 24 kallas
Sinmara »den svarta»; i strof 29 kallas hon »den askfärgade
gygen» (hin fölva gygr), och själfva ordet mara har under
de kristna århundradena blifvit till beteckning för ett
nattetid uppträdande kvinligt spöke.

Då vi således ha de sammanstämmande uppgifterna att
Nidhad är drott öfver Nares klanfolk, och att hans drottning
är svart till utseendet, medan Nares drottning är Natts moder,
så föreligger här en ovilkorlig methodologisk skyldighet att
beakta detta sammanhang.

Fjölsvinnsmal slutar därmed, att den härliga borgens port
öppnas för Svipdag och att Menglad ilar honom till mötes
och kysser honom. Svipdag medför således hævateinn. Detta
är ihågkommet ännu i folkvisorna om Svipdag (Sveidal,
Svendal). Enligt en af dessa visor har han fått »det svärd, som
är härdadt i drakblod» och hvilket »brinner som ett bål»,
när man »far genom mörkan skog»; och han har detta, »det
goda svärdet Adelring, vid sin sida», när han rider hän till
»den stolta jungfruns» borg.

Huru har nu Valandssvärdet kommit i Svipdags hand?
Fjölsvinnsmal berättar i några få drag, huru det är möjligt
att förvärfva detsamma. Mellan den högt i världsträdet
sittande guldglänsande hanen Vidofners runda kotor finnes en
ljus skära eller lie. Denna skära måste komma i den mans
hand, som vill förvärfva hævateinn; med den skäran skall
han begifva sig ned i underjorden, där världskvamen (luðr)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free