- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
369

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STRODDA ANMÄRKNINGAR.



Aurinia. Vidkommande de föreställningar germanerna
omkring tiden för Kristi födelse hyste om siande kvinnor
meddelar Tacitus några upplysningar, som förtjäna närmare
beaktas. Man finner nämligen af desamma, att hans
germaniske sagesmän omtalat tre slags sådana: 1) gudinnor eller
diser; 2) kvinliga väsen, som i de germaniska
mythsångerna framträdt som icke-gudomliga och icke tillbedjansvärda
utöfvarinnor af spådomskonsten; 3) sierskor af mänsklig börd
och rent historiska såsom den bekanta Veleda, som var
samtida med Tacitus.

De båda förra klasserna hafva enligt den romerske
häfdatecknarens källor existerat fordomdags. Det vill med andra
ord säga, att de existerat i germanernas mythisk-historiska
sånger, de enda urkunder, som de ägde om hvad som skulle
hafva tilldragit sig utanför mannaminne. Om den första
klassen — de framsynta gudinnornas och disernas — antager
Tacitus, i enlighet med euhemerismens uppfattningssätt, att
de ursprungligen varit mänskliga kvinnor, som under
tidernas lopp och på grund af stigande vidskepelse (augescente
superstitione
Hist. IV, 61) fått anseende af gudinnor.

Vi hafva att lämna den euhemeristiska förklaringen åsido,
för att här uteslutande hålla oss till det faktum, att Tacitus’
sagesmän bevittna tillvaron i den tidens germaniska
mythologi af gudinnor och diser, som kunde skåda in i framtiden.
Som sådana omtalas i våra nordiska källor Frigg (Lokasenna
29), Gefion (Lokasenna 21) och Svipdags moder Groa, som
förutsåg sin sons öden (Grogalder).

Den andra klassen af sierskor är likaledes af
mythologiskt ursprung — de hafva, enligt hvad Tacitus hört, lefvat
i forna tider (olim). Denna klass har för honom
karakteriserats som skarpt åtskild både från den första och från den
tredje. Från den första klassens sierskor skilja sig den andras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free