Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att denna insigt hitintills dröjt att inställa sig låter sig
förklara ur det tillstånd, hvari den mythologiska forskningen
befinner sig, och hvari den ännu för få år sedan syntes
hopplöst fängslad, innan den s. k. ethnografiska skolan med
Andrew Lang i spetsen uppträdde och hänvisade på en väg
därur.
Det är den myth-meteorologiska skolan, som länge och
intill denna tid varit så godt som allherrskande öfver hela
det här omhandlade forskningsområdet. Det i methodologiskt
afseende svåraste fel, som hon begått, är, att hon saknat
blick för skilnaden mellan mythogoni och mythologi, för
skilnaden mellan vetenskapen om mythernas uppkomst och
vetenskapen om deras nuvarande innehåll, episka samband
och historiska utveckling. Mythogonien, som är en
folk-psykologisk och etnografisk forskningsgren, har af denna skola
betraktats som den egentliga mythologien. I närmaste
samband med detta methodologiska fel står den ohållbara
föreställning, från hvilken denna skola utgår, att mytherna,
sådana de föreligga oss, äro utan vidare kritik det tjenliga
stoffet för hennes bemödanden att förklara deras genesis ur
naturföreteelser: ur stormen, blixten, morgon- och
aftonrodnaden o. s. v. Och detta fel har förvärrats under inflytelse
från språklärde, som inbillat sig, att när en mythpersons
namn blifvit till sin betydelse tolkadt och befunnits betyda
»dånande», »lysande» o. s. v., så kunna samtliga myther,
som vidkomma honom, förklaras ur denna namnbetydelse.
Den sålunda uppståndna meteorologisk-etymologiska skolan
har gjort sig afsigtligt blind för att mytherna, hvilken
uppkomst de än haft — och att åtskilliga bland dem haft sin
ur naturföreteelsernas invärkan på inbillningskraften är mer
än sannolikt — nu föreligga oss sådana de gestaltat sig i
ett utvecklingsförlopp, som fortgått genom obestämbart många
årtusenden, under hvilka helt andra faktorer än himmelens
och väderlekens fenomener värkat för nya mythers uppkomst
och de gamla naturmythernas omdaning. Man kan med
visshet säga, att alltifrån den tid, då de i fenomenförloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
