- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
395

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

64. Valands trolldom. Då Valand sjöng och trollade,
mörknade luften framför honom af frostdimmor och moln,
som drefvo söder ut och urladdade sig i snöstormar och
hagelskurar öfver Midgard. Knappt en dag under många år
förgick, utan att han sände urkalla vindar mot
människovärlden. Luften var uppfyld af fördärf. Oden lyssnade från
Lidskjalf och förnam, att galdersången kom från de okända
ängderna bakom Jotunheim. Han sände sina kloka korpar
att späja, men deras vingar slappnade, deras blod stelnade.
De återvände, utan att hafva något att mäla.

65. Valands smide. Hämdesvärdet (gambanteinn)
kallade han det vapen han smidde. Han nedlade hela sin
konst, allt sitt hemliga velande i dess förfärdigande. Han
härdade klingan i Nifelhel-älfvarnas etterböljor och ristade i
stålet omotståndlighetens, den vissa segerns runor.

66. Naturomhvälfning. Midgard bar med hvarje år
allt svagare skördar. Missväxt följde på missväxt. Hungerns
och farsoternas andar kommo med köldstormarne och ödeläde
människor och djur. Gudarne syntes maktlösa och offren till
dem utan gagn. Två starka thursmöar, Fenja och Menja,
grepo i världskvarnens vridstång och satte den i en så
rasande fart, att jorden i sina djup bäfvade. Ur kvarnstenen
sprungo klippblock, som kastades högt upp ur hafvet, bärgen
sprutade eld, kvarnens resvärk rubbades, och stjärnehimmeln
fick den sneda ställning han alltsedan haft.

67. Svanemör i Ulfdalarne. Ivaldesönerna hade icke
varit där länge, då tre svanemör kommo för att dela deras
öden. Två voro Ivaldedöttrar: Idun, som lade sina armar
om Valands hvita hals, och Auda, som älskade Slagfinn.
Den tredje var Sif, deras fränka, som till Egil förde bud
från Groa, att hon icke kunde komma.

68. Folkvandringen från Norden. Jätteskaror
flyttade öfver Elivågor in i det nordliga Midgard. De
naturvärkmästare, som förr välsignat det med bördighet,
öfvergåfvo landet och drogo från Svarins hög ned mot
Aurvangalandet. Sindre-Dvalin ledde deras tåg. Många germanstammar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free