Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Materialet har varit otillräckligt, emedan det varit inskränkt
till det mythstoff, som förefinnes i kulturfolkens litteratur och
konst, medan de s. k. naturfolkens myther lämnats obeaktade.
Det har varit otillräckligt äfven af den orsak, att de
allmängiltiga lagarne för mythernas uppkomst och utveckling icke
kunna upptäckas utan genom en forskning utöfver hela det
område, som mythiskt och icke-mythiskt folklore intager,
hvarför jag ej heller kan se någon förhoppning för
mythogoniens framtid vänta på en annan väg än den som den så
kallade folklore-skolan börjat rödja. Materialet har vidare
varit olämpligt, emedan kulturfolkens mythkomplexer, sådana
de föreligga oss, äro resultat af många årtusens utveckling,
under hvilken helt andra faktorer än de meteorologiska gjort
sig gällande, dels så att de omgestaltat, stundom till
oigenkänlighet de myther, som kanske haft sitt yttersta ursprung
i naturföreteelsernas intryck på phantasien, dels åstadkommit
vigtiga mythiska nyskapelser, som med afseende på sitt
ursprung ha med dessa intryck alldeles intet att skaffa. Ett
sådant material är olämpligt, så länge det icke blifvit kritiskt
sigtadt i och för mythogonisk undersökning; men en sådan
kritisk sigtning ha väderleksmythologerna aldrig företagit och
kunna ej heller ha företagit, emedan den förutsätter dels
detaljerade undersökningar af mythernas episka samband,
sådana de nu föreligga oss, dels allmänna folkpsykologiska
undersökningar, som möjliggöras först genom den af
folklore-skolan öppnade stråten. Methoden, som, om den förtjenar detta
namn, blifvit af naturmythikerna använd, karakteriseras kanske
bäst som en symbolisk, hvilken lämnar fältet fritt för alla
möjliga hugskott, hvadan ej häller någon endrägt på hållbar
grund blifvit uppnådd mellan deras tydningar.
Det ligger i sakens natur, att naturmythikerna aldrig
tillräckligt beaktat den stora ingripande betydelsen af att de
gudar, i hvilka de se personifikationer af blixten, stormen,
solen, regnet o. s. v. — och som möjligen också ursprungligen
varit det — hafva sedan prehistoriska tider varit
personliggjorda i ordets strängaste mening och af sina dyrkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
