Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likasom gemensamt (om än i dialekter deladt) språk, så också
en gemensam (om än med lokalsägner hvar på sitt håll riktad)
mythskatt.
Vore nu angelsaksarnes, tyskarnes, skandinavernas o. s. v.
myther fullständigt bevarade, så vore ingen svårighet för
handen att bestämma hvilken den för de germaniska
stammarne gemensamma mythologien var. Man hade då den
germaniska mythologien fullständigt framför sig med dess
stora allmängermaniska mythkomplex och dess derifrån
radierande lokalsägner. Så är emellertid för ingen del
förhållandet.
Endast de skandinaviska källorna hafva bevarat åt oss
ett rikare material för mythologisk undersökning, och själfva
dessa källor äro sins emellan af mycket olika värde. Med
afseende på deras vittnesgillhet kan man indela dem i följande
grupper: 1) sånger från hednisk tid af kände författare
(såsom Vellekla, Haustlaung, Thorsdrapa och sångfragment i
Skaldskaparmal); 2) sånger af okände författare, men hvilka
traditionen ansett som härstammande från hednisk tid, och
hvilka vid noggrann idéanalys visa sig icke innehålla andra
element än sådana som äro eller kunna vara af hedniskt
ursprung (såsom vissa dikter i poet. eddan); 3) i sånger från
öfvergångstiden till kristendomen förekommande poetiska
omskrifningar med mythologisk kärna; 4) heroiserande eller
historierande dikter och berättelser, som hemtat sitt stoff ur
mytherna och mer eller mindre troget, mer eller mindre
fritt behandlat detta stoff (såsom de nio första böckerna af
Saxos historia, dikterna om Helge Hjörvardsson och om Helge
Hundingsbane o. s. v.); 5) berättelser från en senare tid, som
vilja redogöra för de hedniske förfädernas tro, vare sig
systematiskt, såsom Gylfaginning, eller i spridda drag.
Det första åtgörandet med afseende på dessa källor är
ur methodologisk synpunkt ett rent linguistiskt med uppgift
att ställa till forskningens förfogande en fullständig samling
af föreliggande texter, sådana de kommit till vår tid, med
fullständigt angifvande af olika läsarter och med strängaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
