- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
434

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bortvisande af alla s. k. textemendationer. Det behöfver icke
sägas, att »textemendationer» kunna någon gång träffa det
rätta och aflägsna ett eller annat fel, begånget af afskrifvare.
Den methodiske forskaren finner sig dock uti att på sin väg
träffa afskrifningsfel; men han kan icke och bör icke tillåta
sig att sätta en fot på den osäkra mark, som
»texemendationer», när de gälla sakinnehållet, erbjuda honom. De hvila
alltid på den falska förutsättning, att emendatorn är
fullständigt bekant med de hedniska föreställningskomplexerna,
medan hans kunskap om desamma vanligen är ganska
bristfällig, äfven om han, hvilket sällan är fallet, är
kulturhistoriker och mytholog till facket på samma gång som linguist.
Vanligen drabbar texternendationen något ställe i texten,
som synes emendatorn vara oklart, och han sätter då något
»klarare» i dess ställe. Förutsättningen är således, att
emendatorn vet allt, som kan falla inom textens idéinnehåll, och
att det som förefaller honom oklart fördenskull ej kan vara
riktigt. Textemendationer, som gälla sakinnehållet, hafva
derför en oundviklig benägenhet att ur texterna bortrödja just
sådana ställen, som äro för den värklige forskaren af
utomordentlig vigt, emedan de i sin »oklarhet» möjligen hänvisa
på något hitintills icke förklaradt, som måhända öppna nya
vägar för en undersökning med de heuristiska principerna
till säker ledning.

Äfven de yppersta linguister hafva gjort sig skyldiga till
detta fel. Jag anför här ett par exempel. Så har uttrycket
»Heimers skogar», i Harbardsljod blifvit struket och ersatt
med »Heimers högar», ehuru handskrifterna vittna för det
förra uttryckets äkthet, och det har skett, dels för att
återställa ett supponeradt stafrim, dels derför att emendatorn
fann det förra uttrycket oklart, men sin egen gissning klar.

En analys af stället visar att, just »Heimers skogar» ger
den riktiga meningen.

Så har samme emendator ur Völundarkvida utstrukit
namnet Anund och i dess ställe satt Völund, likasom om det
vore på mythologiens område en okänd sak, att en och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free