Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan han hunnit använda svärdet för de ändamål, som hans
gränslösa hämdgirighet afsett, öfverrumplades han i sömnen af
en underjordshöfding Nidhad — Nidhad betyder
»Underjordsväsen» — som kommit till hans smedja nattetid, ledsagad af
njarer. Nidhad bemäktigade sig svärdet och armringen,
hvilken senare därefter bars af hans dotter. Nidhads maka lät
afskära Valands knäsenor, för att han ej skulle fly och
fullgöra sina hämdeplaner. På armringen uppstod ett fel, hvars
botande Nidhads dotter ombesörjde och fick gälda på ett sätt,
som Völundarkvida närmare beskrifver.
Gå vi nu till Svipdagssångerna, så omtalas där en smed,
som fjärran från människovärlden smidde ett förfärligt svärd,
hævateinn. Men innan smeden hunnit begagna sig däraf,
vardt han, likasom Valand, plundrad på detsamma, och den,
som tagit det, förde det, likasom Nidhad, ned till
underjorden, där världskvarnen är belägen. Svärdet öfverlämnades
att bevara åt en kvinna, som kallas »senskärerskan», utan
tvifvel därför att i sammanhang med historien om hævateinn
berättats, att hon, som fick svärdet att förvara, låtit, likasom
Nidhads drottning, afskära någons senor. Hon själf eller
möjligen en annan kvinna, som då till henne stått i
närmaste förbindelse och sambott med henne, kallas »armringens
Eir». Hon måste således varit prydd med en ryktbar
armring, som omtalats i något slags sammanhang med hævateinn,
likasom Nidhads dotter pryddes med den armring, som
omtalas i samband med Valandssvärdet. Namnet Eir ensamt
för sig betyder läkandets, botandets dis. Då den
ifrågavarande underjordsdisen sålunda karakteriseras som
»armringens botande dis», så hänvisar benämningen, om den är väl
vald, därpå, att det om denna armring berättats, likasom om
Nidhad-dotterns, att den behöft botas, och att botandet blifvit
ombesörjdt på något sätt af henne, som bar honom.
Njarerna, öfver hvilka Nidhad, »Underjordsväsendet»,
herrskar, äro Nares klanfolk. Nares dotter är enligt
Gylfaginning Natt. I den ena Svipdagssången skildras
»senskärarinnan» som den mörka, »den askfärgade».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
