Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några dagar som gäst i en svensk bondes hydda, skulle de
båda antagligen ana denna frändskap, då de funne, att den
enes moder motsvarades af den andres mâtar, son af sûnu,
dotter af duhitar, broder af bhrâtar. Dörren, inom hvilken
de jämförde sina ord, skulle Indus-mannen kalla dur; oxen
och kon, som betade därutanför, skulle han kalla ukshan
och go. När det för alla inflytanden så ömtåliga, det så
förgängliga ordstoffet ännu kan uppvisa sådant, hvad under
är det då, att mythstoffet, som är ære perennius, bevarat
sig så pass oförändradt, som det gjort, från samma forntid?
Stamfäster, brölloppsfäster, enskilda samkväm, födelser,
sjukdomar hos människor och boskap, dödsfall, begrafningar,
årstidernas omväxling, åkerbruk och andra fredliga
förrättningar, ströftåg och härnadståg, allt var bundet vid
erinringar från mythen, vid mythiska sagor och
besvärjelse- eller helgelseformler. Hymner, som förherrligade gudarnes
och heroernas gärningar, sjöngos vid ariernas offer;
hjältesånger förkortade tiden vid härden. Allt heligt och allt
oheligt, allt gagnande och allt skadligt förknippades vid
föreställningarna om gudar och demoner. All kunskap, all kultur
bar mythens prägel. Att mytherna kunde efter hand lida
förändringar borde under sådana förhållanden synas
underligare än att de bevarat sig, äfven om de icke genom ett heligt
och oantastligt anseende varit skyddade, samt äfven om icke
ett prästerskap vårdat dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
