Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) De hednisk-germaniska källornas (t. ex. Voluspa’s)
egenskap af rent hedniska kan, ur den vetenskapliga
methodikens synpunkt, icke antastas, sålänge man icke är i stånd
att i dem upptäcka ett element, som ej möjligen är äkta
hedniskt. Söker man, för att bereda väg åt den sekundära
grundsatsens tillämpning, göra de hedniska källorna misstänkta
genom påvisandet af likheter i dem med kristna
föreställningar, när dessa likheter äro af det slag, som jag senast
påpekat, så begår man det fel, hvari Bugge blott alltför ofta
fallit, och som kallas circulus in demonstrando. På den
vägen skulle man också kunna bevisa, att de förnämsta
idéerna i Zarathustra-religionen härstamma från kristendomen.
Om icke dessa moment i Zarathustra-religionen vore
bevisligen århundraden äldre än kristendomen, skulle man
otvifvelaktigt fått längesedan bevittna försök härtill, gjorda på
samma sätt och med tillhjälp af samma methodfel, som i våra
dagar värkligen användts för att bevisa germaniska mythers
härkomst från kristendomen.
I få ord sagdt: innan man företog sig att med
Gylfaginnings och liknande materials tillhjälp söka framvisa
inflytelser af romersk-hedniska och romersk-kristna föreställningar
på den ännu bestående germaniska hedendomens myther,
skulle man tillsett, huru långt man kan komma, om man med
åtlydnad af methodikens föreskrifter följer den ofvan
framhållna, på den psykologiska nödvändighetens grund hvilande
hufvudgrundsatsen, i stället för att tillgripa den endast på
möjlighetens grund hvilande och, i bästa fall, endast
undantagsvis giltiga grundsats, som blifvit tillämpad af Bugge. Man
skulle förut undersökt hvad den komparativa methoden kan
fastställa med afseende på de ariska mythernas innehåll, och
man skulle undersökt hvad värkan den kristna tidens
föreställningar haft på Gylfaginning och dess vederlikar bland
begagnade vittnen. Uraktlåtenheten häraf har bestraffats
därmed, att man tagit den romerska inflytelsen på de senare för
en romersk invärkan på de germaniska mytherna. Jag vill
därmed för ingen del säga, att Bugges mythologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
