Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är rena motsatsen till vetenskaplig method. Hon kunde endast
lägga nya hugskott till dem, som hon förmenade sig förklara.
Å andra sidan stå de phantasilöse, som vilja inlåta sig
på att tolka diktens alster. Det är lyckligtvis numera, tack
vare store upptäckare på den exakta vetenskapens område,
hvilka observerat sig själfva och reflekterat öfver de
psychiska förlopp, som fört dem till deras upptäckter — en locus
communis, att phantasilöse pedanter kunna samla fakta och
i det afseendet vara nyttiga och aktningsvärda, men icke äro
i stånd att föra vetenskapen en enda tum framåt, emedan
samlade fakta betyda för vetenskapen ingenting annat än ett
material, som först då gör vetenskaplig tjänst, när det
kombineras, och när ur kombinationerna framgå förhållanden,
hvilka kunna generaliseras som lagar eller åtminstone tydas
som hänvisningar på lagar. En sådan kombinering låter sig
icke göra utan phantasi, ty — bortsedt från allt det
mysteriösa, som man velat finna i detta slags själsvärksamhet —
är phantasien en förmåga att åskådligt öfverblicka besläktade
föreställnings- och idégrupper och att kombinera dessa från
någon gifven synpunkt i en ny gruppering. Sker detta i
enlighet med logikens lagar, om med andra ord phantasien
icke arbetar lösryckt ur sitt naturliga sammanhang med
förståndsoperationerna, så varder produkten, om den
grupperande är skald, ett poetiskt alster, stämpladt af det logiska
sammanhang, den sundhet och klarhet, som dikten äger, när
själfkritiken håller pegasens tyglar, och, om den grupperande
är naturforskare, en generalisation, som, efter att ha blifvit
pröfvad och bestyrkt genom experiment, varder en
vetenskaplig sanning.
Jag föranledes till dessa reflexioner af det sätt, hvarpå
poetiken, hvilken, som nämdt, är ett af mythologiens
oundgängliga redskap, hitintills blifvit använd på den germaniska
mythforskningens och diktförklaringens område. Detta sätt
är ett slående bevis på, att phantasilösa människor ej endast
äro ur stånd att finna något nytt, utan också ur stånd att
inse det felaktiga i inlärd slentrian, äfven om denna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
