Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekajad med de gröfsta orimligheter. På alla områden äro
banbrytarne få, vanans slafvar många; detta gäller äfven på
linguistikens. Den poetik, som man tillämpar, är än i dag den
isländsk-kristna, som blef gällande på Gylfaginnings
författares tider, och som förhåller sig till den värkliga poetiken
ungefär som Gylfaginnings spekulationer vidkommande vår
trojanska härkomst förhåller sig till en methodisk
undersökning af germanernas värkliga ställning bland folkraserna.
Jag har redan förut haft tillfälle att karakterisera denna
falska, men allmänt brukade poetik, genom hvilken alla
mythologiska benämningar, hvilkas värkliga betydelse af en senare
tid blifvit förgäten, hafva tilldelats en urblekt generel betydelse,
som vid närmare undersökning vanligen visar sig vara oriktig.
Med en samling namnraddor som rustkammare, i hvilka
värkliga eller föregifna dvärgars, jättars, sjökonungars o. s. v.
namn blifvit sammanförda och uppstälda som synonym,
förklarar denna poetik, att man ur dessa raddor kan taga
hvilket dvärgnamn, jättenamn o. s. v. som hälst, för att
därmed beteckna hvilken enskild dvärg, jätte, sjökonung eller
hjälte eller hjältesläkt man behagar. Ingen synes hafva
betänkt, att i hednisk tid, då namnen betecknade i mythologien
kända och karakteriserade personligheter, en sådan poetik
skulle varit lika omöjlig för de nordiske skalderna som för
de grekiske en poetik, som medgifvit att taga Prometheus
för Hefästos eller Hefästos för Dädalos eller Odysseus för en
peleid eller Achilles för en laertiad.
En följd häraf har varit, att man aldrig upptagit till
undersökning det mythologiska stoff och de mythiska
sakförhållanden, som förekomma i de poetiska jämförelser, hvilka
den nordiska hedendomens historiska dikter innehålla.
Emedan man på god tro antagit, att de i dem använda mythiska
namnen blott ha en generel betydelse och kunde blifvit
ersatta ur Skaldskaparmals namnraddor med hvilket annat där
förekommande namn som hälst, har man aldrig undersökt de
mythologiska kärnor, som äro till finnandes i de
ifrågavarande jämförelserna, och än mindre har man sökt utforska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
