Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För egen del betvifla vi, att sådana studier som
Völuspaskaldens varit möjliga, utan att han hade tillägnat sig det
tungomål, som den tiden icke var den högre lärdomens allena,
utan äfven bildningens och beläsenhetens, nämligen latinet.
Vi styrkas i vår förmodan, att så var fallet, då vi af hr Bang
erfara, att han, Völuspaskalden, torde hafva varit grundligt
hemma i grekiskan, ett språk, hvari ytterst få bland
västerlandets lärde i nionde århundradet ägde någon insikt. Det
kan synas djärft, men är det på hr Bangs ståndpunkt icke,
när han antager, att vår nordman är att räkna bland desse
få. Ty Oracula Sibyllina äro skrifna på grekiska, och det är,
såsom vi nedanför skola visa, fullkomligt säkert, att någon
latinsk öfversättning af desamma icke förefunnits tidigare än
året 1546. Ettdera således: Völuspaskalden måste hafva
studerat Sibyllinska oraklen på grundspråket, eller har han haft
framför sig en i sitt slag ensam stående och sedermera
spårlöst försvunnen öfversättning till något västeuropeiskt, af
Völuspaskalden kändt folkspråk. I det senare fallet ligger det
antagande närmast till hands, att detta folkspråk varit det
iriska. »På undersökningens närvarande ståndpunkt»,
anmärker hr Bang, kan det icke afgöras, om vår nordman läst
sibyllinerna på grekiska eller iriska[1]. Kan detta någonsin
afgöras? Vi veta icke, men hr Bangs ordalag ingifver oss
hoppet om en mer framskriden ståndpunkt, hvarpå detta
spörsmål får sin lösning. Vi afvakta med vetgirig spänning denna
ståndpunkts uppnående.
Blott några ord ännu till dem, som kunde vara benägne
alt finna Völuspaskaldens insikter i grekiska språket alt för
osannolika. Det är sannt, att de grekiska studiernas tillstånd
i nionde århundradet inom västerländska kyrkan var högst
beklagansvärdt och icke kunde vara annat, då till och med
förbindelsen mellan den romersk-antika bildningen och det
nämda århundradet hängde på en svag tråd. Hade icke redan
Gregorius den store låtit sitt prästerskap veta, att han
föraktade latinet i dess klassiska form, att han för egen del aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
