Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke oansenlig klosterlärdom funnits af gammalt? För ingen
del. Alcuin dog år 804. Härmed äro vi således redan inne
i det århundrade, som bevittnade nordmännens och bland
dem Völuspaförfattarens ankomst till Irland. Att här och där i
de iriska klostren funnits män, som känt grekiskan och kunnat
undervisa honom däri är fördenskull icke så osannolikt.
Har han äfven studerat hebreiskan? Vi finna i hr Bangs
afhandling endast en flyktig antydan på ett sakförhållande,
som kunde belysa den frågan. I tre af de sibyllinska
böckerna förekommer nämligen Sabaoth som benämningen på
Gud, och sättet, hvarpå ordet användes i sibyllinen I [1], ger
rum åt den misstanke, att dess betydelse ej varit riktigt klar
för författaren själf. Herr Bangs åsikt är nu den, att
Völuspaskalden känt betydelsen, vetat, att ordet Sabaoth borde ställas
i förbindelse med ordet Jehovah [väl hällre med Adonai,
eftersom Adonai Sabaoth, icke Jehovah Sabaoth,
förekommer på andra ställen i sibyllinerna?], samt riktigt [men väl
något fritt ändå?] öfversatt uttrycket med härfader.[2] Detta
synes hänvisa på, att han känt äfven något hebreiska.
Starkare bevisning härför föreligger dock icke. Har han
nämligen studerat nya testamentet, likasom sibyllinerna, på
grundspråket, så har han nog iakttagit Rom. 9, 29 och Jakob 5,
4, där orden χυριος σαβαωθ förekomma och kanske af sin
iriske lärare fått uttryckets förklaring. — Själf har hr Bang
icke påyrkat någon därutöfver gående insikt i hebreiskan hos
Völuspaskalden, och han har otvifvelaktigt gjort rätt däri, ty
causæ præter necessitatem non sunt multiplicandæ — en
varning, som logiken redan gammalt gifvit hypothesmakare,
men som icke alltid lägges af dem på hjärtat.
Såsom det redan framhållits, hvälfde nordmannen i sitt
sinne planer till sina skandinaviske landsmäns omvändelse[3].
Huru skulle det bäst ske? Ett oerhördt lyckligt fynd gaf
svaret på frågan, — fyndet af en fullständig eller nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
