Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epithet som i Syncellus’ fragment af den grekiska
Henoksboken gifves åt de änglar, som beblandade sig med människors
döttrar); det tredje släktets människor kallas de
öfvermodige (ύπερφιαλοι); det fjärdes de gudlöse (δυσσεβεις); det fämtes
giganterna (γιγαντες). Det sjätte släktet är de lyckliges
(ὀλβιοι) under guldåldern efter floden; det sjunde är
titanernas (τιτανες). Andra sibylliner följa en helt annan räkning.
I sibyllinerna äro således giganterna människor och intet
annat. För sibyllan, likasom för åtskillige kyrkofäder, äro de
helleniska gigant- och titansagorna endast vanställda minnen
af forntidens väldiga människosläkten, särskildt af det släkte,
som omkom i floden, och det som byggde Babels torn, »hvars
spets skulle räcka till himmelen». Sägnen om titanerna, som
hvälfde Pelion på Ossa, skulle i sin ursprungliga skepnad
vara sägnen om den himmelsstormande tornbyggnaden. Det
är för öfrigt icke sibyllistens egen idé att göra giganterna till
människor. I det ljus, hvari han läste sin grekiska bibel,
kunde han, lika litet som våra dagars ortodoxe, tänka sig,
att den gamla Genesis i sitt sjätte kapitel skulle intagit en
myth om himmelska väsens fysiska kärleksförbindelser med
jordiska kvinnor. I de »Guds söner», som där omtalas, ser
den kyrkliga uppfattningen människor (nämligen söner af Seth).
Detta uppfattningssätt var äfven sibyllistens, då han i sin
bibelöfversättning läste, att afkomman af dessa
kärleksförbindelser var urtidens giganter, de beryktade människorna
(γιγαντες οί ’απ’ αἰωνος, οί ἀνθρωποι ὀνομαστοι, Septuag. 6, 4).
I hans ögon voro giganterna således redan i bibeln
människor, och för det bruk han gör af ordet gigant har han
gammaltestamentlig hemul.
Enligt sibyllisten är Noa själf, såsom äfven hr Bang
riktigt sett, en gigant, emedan hans krafts dagar sammanfalla
med den gigantiska mansålderns eller fämte släktledets. Hans
födelse faller inom det fjärde släktledets, »de gudlöses»,
historia; hans ålderdom räcker in i det sjättes eller
guldålderns efter floden. Enligt denna räkning, som äfven är
Alexandres, tillhör sibyllan det sjätte släktledet. Ung och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
